Elever i ett klassrum delvis raserat under oroligheterna.
Foto: Alex Baluyut/World Bank

Elever i ett klassrum delvis raserat under oroligheterna. Foto: Alex Baluyut/World Bank

Program och projekt

Utbildningssystem under press

Publicerad: den 1 juli 2009

Uppdaterad: den 8 juni 2010

De senaste tio åren har Östtimors skolväsende raserats. Inte bara en gång utan två. I kombination med en enorm befolkningsökning innebär det stora utmaningar. Undervisningen sker dels på tetum, dels på portugisiska, ett språk som är nytt både för lärare och barn.

Ungefär hälften av invånarna i Östtimor är under 18 år och varje kvinna föder i genomsnitt sju barn. I ett fattigt land som Östtimor får det konsekvenser. Många är undernärda och får inte tillgång till den hälso- och sjukvård de skulle behöva.

Tillgången till utbildning är också ojämnt fördelad. Det är bara ungefär hälften av barnen som fullgör sin grundskoleutbildning. 

Dubbelt raserat skolsystem

Under oroligheterna som bröt ut efter folkomröstningen för självständigheten raserades hela skolsystemet. Byggnader förstördes och alla lärare, som var indonesier, försvann. Från i princip ingenting började ett nytt skolsystem att byggas upp.

Men under 2006 drabbades Östtimor återigen av oroligheter. Soldater i armén och polisen hamnade i konflikt med varandra och de flesta statliga institutioner paralyserades, så även utbildningsväsendet. Dessutom raserades många skolbyggnader. Än en gång fick man börja om från början.

I dag håller undervisningen fortfarande låg kvalitet. Bristen på skolbyggnader och utbildade lärare är stor och språkproblematiken medför stora utmaningar.

Bättre kvalitet och tillgänglighet

Målet för FN:s barnfonds arbete är att fler barn ska få möjlighet att fullgöra sin grundutbildning. Man samarbetar direkt med Östtimors utbildningsdepartement för att förbättra förmågan att planera och utnyttja resurserna på bästa sätt. 

Dessutom har en ny, lokalt anpassad läroplan tagits fram.

Sidansvarig:

Relaterad information

2006 inkluderades Östtimor i Världsbankens program Education for all, Fast Track Initiative. Ett initiativ som får stort stöd från Sida.

Även FN:s barnfond, UNICEF driver flera olika projekt i landet som vi är med och stödjer.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.