I ekoparken möts man och diskuterar över nations- och religionsgränser.
Foto: Nathalie Besèr

I ekoparken möts man och diskuterar över nations- och religionsgränser. Foto: Nathalie Besèr

Program och projekt

Ekoparken en oas i konfliktområdet

Publicerad: den 16 april 2012

Uppdaterad: den 7 maj 2012

Jordanier, israeler och palestinier möts i en grönskande ekopark och diskuterar hur man kan samarbeta kring Jordanflodens vattenresurser. Parken tydliggör vikten av att koppla samman ekoarbete och konfliktförebyggande insatser.

Strax öster om Jordanfloden, inte långt från Israel och Palestina, ligger den jordanska ekoparken Sharhabil Bin Hassneh EcoPark. I dessa karga omgivningar påminner parken om en oas. Här är landskapet grönare och frodigare.

Men för bara några år sedan var det värre. Munqeth Mehyar, som leder organisationen Friends of the Earth, FOEME, berättar att vattenståndet i Jordanfloden har minskat sedan 1960-talet.

 - Floden har tappats på vatten av Jordanien, Syrien och Israel. Resultatet syns tydligt i Döda havet. Vattennivån har sjunkit med 30 meter på 30 år. Och här i norr har vattenbristen blivit akut. Växtligheten har påverkats, människorna lidande.

Sharhabil Bin Hassneh EcoPark är emellertid ett exempel på att det går att förändra. FOEME, som har fått finansiering från Sida, har etablerat en ekopark. Efter stora insatser växer det i området igen. Både växt- och djurlivet har fått en chans att återhämta sig. De lokala samhällena har involverats i arbetet. Till exempel lagar beduinerna i området all mat som serveras i  ekoparken, som blivit en destination för rekreation. Ungefär 1 000 besökare kommer årligen hit för att ta del av naturen och aktiviteter såsom cykelsafari, vandringar och yoga.

FOEME viktigaste målsättning är freden. Organisationen ser en tydlig koppling mellan ekoarbetet och säkerhetssituationen i området. Parken används därför också som mötesplats för jordanier, israeler och palestinier för fredsfrämjande arbete kring gemensamma vattenresurser.

 - Vattnet har varit en källa till krig. Men vi är övertygade om att det skapar ett inbördes beroende mellan länderna. Det leder till fred eftersom det tvingar folk att samarbeta, säger Munqeth Mehyar.

 

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.