Att förstå klimatförändringarna viktigt för anpassning

– Det finns mycket fördomar om att klimatförändringar är väldigt svårt och akademiskt, men genom de utbildningar vi genomfört har frågan tagits ner på en konkret nivå. Det handlar helt enkelt om att kunna försörja sig med mat, säger Åsa Thomasson, handläggare på Forum Syd i Kambodja, som är en av de tre organisationer som driver det Sidafinansierade projektet Joint Climate Change Initative (JCCI).

JCCI projektet handlar om anpassning – att göra människor bättre förberedda att möta klimatförändringarna. För att lyckas med det behöver man nå ut till människorna på landsbygden, och det ska ske genom de frivilligorganisationer som agerar där.

22 organisationer som framför allt arbetar med landsbygdsutveckling, deltar i projektet. Målet är att integrera ett klimatperspektiv i det arbete som organisationerna gör bland sina medlemmar.

Det första steget har varit att genomgå en grundläggande utbildning som handlar om vad klimatförändringar är. Sedan har deltagarna fått ge sig ut och hålla workshops bland bybor på landsbygden. Tillsammans har de diskuterat vilka förändringar byborna ser i sin närmiljö och vad man kan göra för att anpassa sig till dem. Efter utbildningen har organisationerna fått föreslå ett pilotprojekt att jobba vidare med.

– Pilotprojekten har handlat om olika aktiviteter, som att samarbeta med lokala myndigheter för att ta fram katastrofhanteringsplaner, eller att ta med klimatanpassningsinvesteringar i den lokala investeringsplanen, säger hon.

En av de positiva bieffekterna som flera organisationer nämner är att den ovilja som tidigare funnits i samarbetet med kommunerna nu förbättrats väsentligt.

– Till skillnad från exempelvis korruption så uppfattas klimatförändringar som ett neutralt problem, och politikerna har insett vikten av att anpassa sig till dem, säger Åsa Thomasson.

Att försörja det fattiga och jordbruksdominerade Kambodja med mat bygger på att slättlandet regelbundet översvämmas av den stora sjön Tonle Sap. Men det krävs rätt sorts översvämningar och rätt sorts torka för att risodlingarna ska kunna växa bra, och för att de översvämmade fälten även ska fungera som en viktig källa för fiske. De senaste fem, tio åren har cyklerna för torka och regn förändrats kraftigt, något som märks tydligt bland människor på landsbygden.

– När folk får en bättre förståelse för vad som händer runt omkring dem och varför, så ökar deras vilja att engagera sig. Jag är positivt överraskad av hur mycket konkret anpassningsarbete man kan se redan nu i pilotprojekten, säger Åsa Thomasson.

Ökat samhällsengagemang

Anpassningsarbetet har också bland annat handlat om att testa alternativa odlingssätt som är mindre sårbara för torka och översvämningar, eller att organisera lokala klimatkommittéer som gjort egna handlingsplaner för hur man ska agera vid torka och översvämningar.

Det kapacitetsbyggande som projektet handlar om har även lett till effekter inom andra områden. Under ett fältbesök fick Åsa Thomasson höra talas om hur kvinnogruppen i byn blivit väldigt aktiv:

– Männen berättade att kvinnorna som deltagit i diskussioner om vad som är grundorsakerna till varför regnmönstren förändras, eller djuren blir sjuka, även började även undra över orsakerna till de andra sakerna som inte fungerar i deras by. Kvinnorna ”började argumentera mycket”, sa männen, och de krävde numera att få delta på kommunstyrelsernas möten.