Utmaningarna i Irak är många efter decennier av diktatur, upprepade krig och ekonomiska sanktioner. När Saddam Husseins regim föll 2003 fanns stora förväntningar på en positiv förändring. Det krig som USA och Storbritannien inledde blev slutet för en förtryckarregim som hade ansvar för flera hundratusen människors död. Men våldet har inte upphört. Tiden sedan de sista amerikanska trupperna drog sig tillbaka i december 2011 har präglats av politiska spänningar. Landet har fortfarande långt kvar till en fredlig och stabil demokrati.
En mer demokratisk statsapparat har ändå byggts upp med en folkvald regering som styr landet. Ett av de största hindren för utveckling är korruptionen som är utbredd, även högt upp i de politiska leden. Irak hamnade på plats 169 av 174 på Transparency Internationals lista över korrupta länder 2012. Ett annat hinder är förvaltningens ovana att agera inom ett demokratiskt system och att planera, besluta och följa upp beslut i praktiken. Landet hade en gång ett av det mest utbyggda välfärdssystemet i hela Mellanöstern, men sedan kriget mot Iran bröt ut 1980 har de sociala förhållandena kraftigt försämrats. Trots miljardbistånd från främst USA råder fortfarande brister i el- och vattenförsörjningen.
Samtidigt börjar den irakiska förvaltningen, civilsamhället och landets ekonomi sakta att stärkas vilket skapar förutsättningar för utveckling. I april 2010 antog Iraks regering en nationell utvecklingsplan för 2010-2014 med ambitiösa mål. I juli 2011 presenterade premiärministern al Maliki även ett strategiskt regeringsprogram för 2011-2014 som ytterligare förtydligade prioriteringarna. Denna positiva trend hotas dock av olösta konflikter och politiska spänningar, vilket försvårar nödvändiga reformer som exempelvis ett fungerande regelverk för privatägda företag. Dessutom försvårar det fortsatta våldet försök till försoning och nationell dialog om landets riktning.
Trots att Irak sitter på världens tredje största oljefyndighet lever många irakier i fattigdom, framför allt på landsbygden. Det finns en växande ungdomsarbetslöshet, då över hälften av befolkningen är under 25 år. Mänskliga Rättigheter har inte prioriterats som område av regeringen och situationen har försämrats. Det svenska stödet har dock bidragit till att stärka myndigheter och civilsamhällesorganisationer i arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna, bland annat genom stöd till den nyetablerade MR-kommissionen, liksom stöd till fristående media och rättshjälp till förföljda journalister. Genom stöd från Sida har även kvinnoorganisationer under 2012 bidragit till att en lag som förbjuder våld mot kvinnor i hemmet har tagits fram och diskuterats i parlamentet.
Den irakiska utvecklingsplanen har som mål att diversifiera den nationella ekonomin från att vara helt baserad på oljeinkomster till att inkludera inkomster också från jordbruk och industri. Förhoppningen är att detta ska bidra till en hög årlig tillväxt och upp till 4,5 miljoner välbehövda nya jobb. Målsättningen är att minska fattigdomen med hela 30 procent och öka investeringar i infrastruktur och offentlig service (sjukvård, utbildning, elektricitet och vatten). Sida arbetar med irakiska motparter både inom staten och i det civila samhället för att stödja genomförandet av den nationella utvecklingsplanen med fokus på två områden:
• Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter
• Handel, näringsliv och finansiella system
