Den privata sektorns tillväxt i Irak ses som nyckeln till att skapa fler arbetstillfällen, bidra till ekonomisk utveckling och minska landets oljeberoende. I ett försök att undanröja hinder och öka affärsmöjligheter i Irak, stöder Sida Världsbankens privatsektorprogram. Fokus ligger på att bidra till den irakiska regeringens arbete för att effektivisera statliga bolag, minska den administrativa bördan som ligger på de privata företagen i dag och att förbättra dialogen mellan den privata och offentliga sektorn.
Tack vare en god infrastruktur, med framför allt en gedigen utbildningssektor samt bra hälso- och sjukvårdssystem fick Irak status som medelinkomstland på 1970-talet. Men sedan 1980-talet har fattigdomen förvärrats på grund av krig, blockader och dålig statlig politik. Den senast tillgängliga statistiken från 2007-2008 visade att en av sju irakier lever på mindre än 1 dollar per dag och att hälften av befolkningen lever på mindre än 2 dollar per dag.
Irak har världens tredje största oljereserver, men trots att oljan står för 95 procent av intäkterna arbetar endast en procent av arbetskraften inom oljeindustrin. 65 procent av arbetskraften i Irak, eller 3,5 miljoner, är offentligt anställda. De återstående 35 procenten arbetar oftast för medelstora till stora familjeföretag. Ungefär 40 procent av alla småföretag är informella. Uppskattningsvis 17 procent är arbetslösa och 30 procent undersysselsatta. Till detta lämnar varje år en halv miljon ungdomar skolan för att söka sig något av de mycket få arbetstillfällen som finns. Den privata sektorn ses därför som en viktig kraft för att diversifiera ekonomin och skapa nya och fler arbetstillfällen.
– Det viktigaste programmet som vi stödjer är att reformera de offentligt ägda företagen. Det finns 180 statligt ägda bolag som sysselsätter mer än 630.000 människor. Dessa företag har en enorm påverkan både genom deras storlek och deras inverkan på ekonomin. Och samtidigt är företagen en del av regeringen, säger Dr Stephen Rimmer, expert på privatsektorsutveckling på Världsbanken i Bagdad.
Statliga subventioner till de offentliga bolagen uppgår till omkring fyra procent av årsbudgeten. Företagen är enligt Stephen Rimmer en stor börda för den irakiska ekonomin:
– Förmodligen är 80 procent av de offentliga bolagen inte kommersiellt gångbara. Området är politiskt känsligt och regeringen är inte redo att privatisera företag. Men de går gärna med på att bilda offentlig-privata partnerskap för att locka till sig privata investeringar och kompetens.
Han berättar vidare att nästan hälften, eller 300 000 av de anställda i de offentligt ägda företagen, är inaktiva. Regeringen är öppen för åtgärder som skulle kunna bidra till att de offentliga företagen blir mer effektiva och får ökad konkurrenskraft. En åtgärd är att flytta anställda som egentligen inte arbetar för bolaget till andra enheter inom ministerierna. De inaktiva får då fortsättningsvis ut sina löner samtidigt som företaget kan bli mer professionella och kommersiella.
Världsbankens privatutvecklingsprogram arbetar också med att skapa fler samarbeten med den privata sektorn:
– Programmet fortskrider väl. Det finns redan flera offentlig/privata partnerskap i Irak och Världsbanken arbetar med att ta fram planer för att hitta privata samarbetspartners till statliga företag, fortsätter Stephen Rimmer.
Ett färskt exempel är den statliga läkemedelsindustrins samarbete med ett företag från Jordanien. Ett annat exempel är Världsbankens rekommendationer till det statliga byggföretaget Al Mansur om att specialisera sig på att bygga bostäder till rimliga kostnader. Al Mansur kommer att rikta in sig på att bygga hus till låginkomsttagare i Irak samtidigt som de inte kommer att konkurrera i områden där den privata sektorn är mer effektiv.
I den senaste Världsbanksrapporten, Doing Business 2012, rankas Irak 164:a av 183 granskade länder. Landet är särskilt svagt på områden som att starta företag, bygglov, stänga igen företag, krediter, skydda investerare, handel över gränserna och på att upprätthålla kontrakt. I en undersökning som gjordes på uppdrag av Världsbanken, med stöd från Sida, där cirka 800 företag över hela Irak tillfrågades, uppgav omkring 70 procent att elavbrott, korruption och politisk instabilitet var de största hindren för deras verksamhet.
Även om den privata sektorn inte själv kan få slut på våldet och den politiska instabiliteten i Irak, skulle förbättrade regler och smidigare regelverk kunna förbättra företagsklimatet vilket i sin tur skulle kunna leda till en mer positiv framtidstro. Ett stort hinder för privata företag är det enorma antalet lagar (29 000) som antagits under de senaste årtiondena:
– Många av dessa lagar är föråldrade och motsäger eller överlappar varandra. Lagstiftningen är i desperat behov av en översyn. Men de olika ministerier som reglerar dem är mycket svaga. Lagarna är också otydliga och företag oroar sig mycket för korruptionen, förklarar Stephen Rimmer.
Ett första steg i att harmonisera lagstiftningen inom den irakiska regeringen är att bilda ett Regulatory Reform Center som ligger under ministerrådets sekretariat, bara en nivå under premiärministern.
– Det viktigaste är att den politiska nivån inser vikten av att utveckla den privata sektorn. Politiker i Irak är mycket medvetna om de institutionella svagheterna i landet. Utmaningen ligger i att allt för få reformer genomförs, särskilt de som omfattar mer än ett ministerium, säger Stephen Rimmer.
En konstruktiv dialog mellan den privata och den offentliga sektorn är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Med stöd från Sida arbetar Världsbanken för att förbättra samarbetet mellan de olika företagssammanslutningarna i Irak. Arbetet har lett till att en paraplyorganisation har bildats – den privata sektorns utvecklingscenter – vars uppgift är att samordna näringslivsintressen.
– Det finns ett brett spektrum av företagsorganisationer i Irak, men den svaga kapaciteten och rivaliteten dem emellan hindrar samarbete och samordning. Vi strävar efter att etablera en ny organisation som ska förbättra kontakter och koordination mellan redan befintliga företagsgrupper.
Förebilden för detta är den svenska handelskammaren. Representanter från Kommerskollegiet i Sverige bjöds in till Bagdad för att visa att en central organisation inte tar över rollerna för de befintliga kamrarna utan snarare kompletterar dem.
Målet är att den paraplyorganisationen ska föra samman de befintliga handelskamrarna och ge dessa en starkare röst i kontakterna med regeringen och myndigheterna.
PROGRAM FÖR ATT UTVECKLA DEN PRIVATA SEKTORN I IRAK:
1. Det totala bidraget är på US $ 14,4 miljoner, varav Sidas bidrag är $ 7,4 miljoner.
2. Programmet löper mellan 1 januari 2010 och 30 mars 2014.
3. Förväntade mål: Stödja utvecklingen av den privata sektorn i Irak, minska Iraks beroende av oljesektorn, öka möjligheterna till sysselsättning och arbetstillfällen för Iraks växande arbetskraft och minska fattigdomen.
4. Resultat fram till och med juni 2012:
Stöd till reformer av statsägda företag, inklusive en nytt regeringsförslag. Direkt stöd till 80 av Iraks 180 statligt ägda företag för att professionalisera och kommersialisera bolagen, inklusive tre pilotprogram för att attrahera privata partners.
Upprättandet av och driften av Enheten för Värderingar av Tillgångar inom finansministeriet,
Bättre förståelse av de utmaningar och möjligheter som den privata sektorn står inför och framför allt större förståelse av hindren för den privata sektorn i Irak.
Inrättandet av Enheten för Regleringar och Reformer för att se över och ge en kvalitetskontroll av nya regleringar.
Förbättrad samordning mellan utvecklingssamarbetspartner.
Bidragit till samarbete med centralbanken i Irak för att förbättra tillsynen av den finansiella sektorn, inklusive stöd till mikrofinansiering, med särskild tonvikt på att stödja företag som ägs av kvinnor. |
