Det påtvingade statsbygget och decenniers likaså påtvingade integrering i den västerländska maktsfären bidrog till starka motsättningar inom den konstgjorda irakiska staten. Efter självständigheten 1932 utvecklades en grym och våldsam tradition av blodiga maktskiften. Saddam Hussein var en i raden av despoter.
Under Saddam dominerade sunnimuslimerna, medan den fattiga majoriteten shiamuslimer förtrycktes. Efter den USA-ledda invasionen 2003 har shiiterna fått makt i flerpartisystem och samlingsregering, som dock har satts på hårda prov genom våld mellan sunni- och shiagrupper.
Trots den totala bristen på demokrati byggdes med oljepengar ett ganska väl fungerande samhälle under Saddam Hussein. Den materiella levnadsstandarden och de sociala villkoren var bland de bättre i arabvärlden. Kuwaitkriget 1990–1991, följt av ekonomisk blockad, kriget 2003 och det fortsatta våldet slog till stora delar sönder detta samhälle. Irak har världens tredje största reserver av råolja, men korruption tar mycket av de inkomster som skulle gå till landets återuppbyggnad.
De sista stridande amerikanska förbanden lämnade Irak i augusti 2010. Men läget var långtifrån stabilt, tvärtom tenderade våldet därefter att åter öka.
Urgammalt kulturland
Bland alla rapporter om krig och våld är det lätt att glömma att den västerländska civilisationens vagga stod mellan Eufrat och Tigris i nuvarande Irak. I tvåflodslandet Mesopotamien skapade sumererna kilskriften för fem tusen år sedan. Den bibliske patriarken Abraham från Ur var, kan man säga, irakier.
Det abbasidiska kalifatet i Bagdad blev senare centrum för islamisk kultur, och inspirationen till Tusen och en natts sagor kommer därifrån.
Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet
