Indonesien har under de senaste tio åren gjort stora politiska och ekonomiska framsteg. Under finanskrisen 2009 hade landet den tredje största tillväxten i världen, och den har sedan fortsatt att ligga på i snitt över sex procent och landet har blivit en allt viktigare regional och global aktör. Från att ha varit ett låginkomstland klassades Indonesien från början av 1980-talet som ett medelinkomstland. Fattigdomen är dock fortfarande ett problem för stora delar av Indonesiens befolkning.
Demokratin är ung i Indonesien. När president Suharto föll från makten 1998, inleddes en omfattande demokratisering av landet. År 2004 blev Susilo Bambang Yudhoyono landets första direktvalda president och han omvaldes med bred marginal i valet 2009. Hans popularitet grundar sig främst på framgångsrika kampanjer mot terrorism och korruption samt på en relativt god ekonomisk tillväxt. Trots en utveckling i demokratisk riktning de senaste 15 åren kvarstår fortfarande brister när det gäller mänskliga rättigheter.
Fattigdom och korruption
Den utbredda fattigdomen och korruptionen är aktuella och ofta diskuterade frågor i Indonesien. Det oberoende institutet Transparency International har dock visat på viss framgång i bekämpning av korruptionen. 2006 hamnade Indonesien på plats 143 av 179 möjliga i Transparency Internationals korruptionsindex. Sex år senare, 2012, hade landet klättrat 25 placeringar. Pressfriheten varierar i landets olika delar och de senaste åren har situationen blivit något sämre enligt Reporters without borders, främst på grund av den osäkra situationen i regionerna Papua och Västpapua, som utgör västra halvan av ön Nya Guinea.
FN:s biståndsprogram för utvecklingsländer, UNDP, sätter varje år samman en Human Development Report över humanitära förhållanden i 177 av världens länder. År 2013 placerades Indonesien på plats 121 av 186 möjliga. Detta är bara några placeringar högre än grannen Vietnam men hela 57 placeringar lägre än närliggande Malaysia.
Indonesien har en stor brist på läkare. Hiv och aids har varit ett problem sedan 1990-talet, och år 2009 låg landet på 36:e plats i världen när det gäller antal årliga dödsfall i sjukdomen.
På grund av de sanitära brister som ofta kommer med fattigdom har de virusorsakade sjukdomarna denguefebern och fågelinfluensan kunnat sprida sig till Indonesiens alla trettio provinser.
Stora problem med miljön
Indonesien har, liksom flera av grannländerna, industrialiserats hastigt. Det har skadat miljön med illegal skogsskövling, skogsbränder och överfiske som några av problemen. Landet drabbas också ofta av naturkatastrofer.
Den starka urbaniseringen för med sig folkhälsoproblem som förorenad luft, dålig avfallshantering och orena vattenkällor.
Sveriges fokusområden i Indonesien:
- förbättrad demokratisk samhällsstyrning och respekt för de mänskliga rättigheterna
- en miljö och klimatmässigt hållbar utveckling
- främjandet av ett gott näringslivsklimat som kommer fler tillgodo
Även andra områden där Indonesien och Sverige har ömsesidigt intresse för utbyte kan komma att omfattas.
