Program och projekt

Samarbetet mellan svenska Skatteverket och indonesiska Skattemyndigheten

Publicerad: den 17 juni 2009

Uppdaterad: den 13 februari 2013

Syftet med det här institutionella samarbetet är att stärka och utveckla skatteadministrationen i Indonesien. Målet är att stärka kapaciteten hos indonesiska Skattemyndigheten att formulera policy och strategier inom bland annat skattekontroll.

Dessutom arbetar indonesiska Skattemyndigheten nu med information till allmänheten om skattesystemet och med förbättrad service för skattebetalare – allt för att öka människors förståelse och därmed förhoppningsvis också öka den frivilliga inbetalningen och undvika skatteflykt.

Metoderna för samarbetet är framför allt workshops, där svenska skatteexperter diskuterar och samarbetar med indonesiska counterparts. Andra viktiga delar av samarbetet är utbildning av anställda (även utbildning av utbildare) samt studiebesök till svenska Skatteverket.

Den totala budgeten för samarbetet är 6,1 miljoner kronor och löper över knappt två år fram till juni 2009.

Ett av grundproblemen med skattesystemet i Indonesien är att skattebasen är mycket liten. 220 miljoner människor bor i Indonesien men bara drygt 3 miljoner människor var registrerade som skattebetalare 2004. Av dem var det då bara 1,5 miljoner indoneser som aktivt betalade skatt.

De senaste åren har dock antalet registrerade skattebetalare ökat markant och i slutet av 2008 var cirka 10 miljoner skattebetalare registrerade. Trots att de flesta människor i Indonesien tjänar väldigt lite och inte kan betala någon skatt, finns det en stor medel- och överklass som skulle kunna bidra med ytterligare skatteintäkter.

I korthet består projektet av fyra delar: 

1)     Revisionsmodeller och revisionsprogram

Genom workshops och seminarier diskuteras styrning och ledning i det operativa revisionsarbetet, samt urval och avgränsningar för revisionerna. Svenska skatteexperter utbildar anställda inom den indonesiska Skattemyndigheten, så att de själv kan fortsätta utbilda andra anställda.

2)     Nationell plan – Samspel mellan huvudkontoret och regioner

Syftet är att öka koordineringen mellan huvudkontoret och de regionala kontoren. Målet är ett samarbete där styrningen kommer från centralt håll men där regionernas lokalkännedom kommer till nytta. Diskussionerna och kurserna har handlat om erfarenheter både från Sverige och EU.

3)     Användning av datorverktyg vid revisioner

Stora och medelstora företag har idag datoriserade redovisningssystem och det Indonesiska Skattemyndigheten har sedan tidigare haft tillgång till ett sådant datorverktyg. Svenska ADB-revisiorer har hittills vidareutbildat 25 personer för att kunna använda verktyget på ett bättre sätt och för att de ska kunna utbilda personal runt om i landet.

De har också introducerat ett verktyg som ska kunna användas av samtliga revisorer i samband med skattekontroll. Genom att använda datoriserade verktyg i revisionsarbetet blir revisionen mer effektiv och resurssparande, men det kan också bidra till minskad korruption.

4)     Kontantekonomi

De svenska experterna diskuterar statens möjligheter att reglera skatter och inkomster från den informella ekonomin. Här finns levande exempel från svenska Skatteverket som också är inne i en utvecklingsfas där man prövar olika metoder för att kunna reglera kontantbranschen.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.