En kvinnlig anställd räknar rupiah-sedlar på ett växlingskontor i Jakarta.
Foto: Mast Irham/EPA/Scanpix

Räkning av Indonesiska rupiah-sedlar i Jakarta. Foto: Mast Irham/EPA/Scanpix

Program och projekt

Svenska Skatteverket stödjer Indonesiens skattereform

Publicerad: den 17 juni 2009

Uppdaterad: den 8 juni 2010

Ett rättvist skattesystem är en av de viktigaste vägarna för att förbättra ett lands ekonomi. Svenska skatteexperter stödjer det indonesiska Skatteverket i deras reformarbete för att förbättra systemet.

– Den indonesiska regeringen behöver ständigt mer pengar så vi har ett högt tryck på oss att få alla skattepliktiga att verkligen betala skatt, säger Aris Priatno, som är ställföreträdande chef på en av avdelningarna på det indonesiska Skatteverket.

Enligt de officiella siffrorna är Indonesien egentligen inte ett utvecklingsland, utan ett medelinkomstland. Bakom siffrorna döljer sig dock en mycket ojämn inkomstfördelning där de fattiga ständigt får jobba hårdare för sina inkomster.

Ett rättvist skattesystem är en av de viktigaste vägarna för att förändra situationen. Ekvationen är enkel - högre skatteintäkter innebär att staten kan spendera mer pengar på till exempel utbildning och sjukvård, vilket gynnar människor med små inkomster. 

Aris Priatno, och hans två kollegor, Yon Arsal och Imanul Hakim, förklarar att den indonesiska skattemyndigheten är inne i ett stort förändringsarbete. I bakgrunden finns svenska Skatteverket, som med stöd från Sida, bidrar med rådgivare.

– Vi är tvungna att förbättra vårt sätt att arbeta för att människor ska vara villiga att betala skatt. Vi gjorde stora framsteg mellan 2005 och 2006 så vi hoppas att vi håller på att bygga upp ett förtroende, säger Yon Arsal.

Datorisering försvårar korruption

De svenska skatteexperterna håller utbildningar och workshops om till exempel hur indoneserna kan effektivisera sina revisioner genom datorisering, något som också försvårar korruption. Samarbetet inkluderar också studiebesök på Skatteverkets huvudkontor i Stockholm.

– Vårt samarbete med svenska Skatteverket kom vid en bra tidpunkt när vi själva hade kommit en bit i förändringsarbetet. Det här känns som ett samarbete mellan bröder, säger Yon Arsal.   

En av projektets fyra delar handlar om den kontantekonomi som varit svår att kontrollera också i Sverige. Experterna har visat på exempel från den svenska taxi- och restaurangbranschen och diskuterat vilka insatser som kan göras inom Indonesiens informella sektor.

Även om skillnaderna är stora blir de svenska erfarenheterna, och misstagen, intressanta för indoneserna.

– För oss är det en fördel att Sverige skickar sina experter inom området. De har en bra erfarenhet av vad som fungerat i det svenska systemet, säger Yon Arsal.

Rådgivare – ej experter

På svenska Skatteverket är det Ann Melin Wenström som koordinerar samarbetet med de svenska experter som regelbundet besöker Indonesien.

– Ett samarbete för att förbättra skattesystem och skatteadministration är jätteviktigt, eftersom det är ett av få sätt för ett land att få in pengar till statskassan, säger Ann Melin Wenström.

– Vi ser oss som rådgivare, inte experter som talar om hur det ska vara, och vi tror att indoneserna uppskattar det. Sverige har en fördel av vår långa skattetradition eftersom den gett oss en bra erfarenhet av vad som fungerar, fortsätter hon.

Samarbetet tar tid

– För oss är långsiktigheten viktig. Samarbetet med Indonesien har nu pågått i två år och avslutas i juni i år. Men enligt oss har samarbetet bara börjat eftersom det tar tid att lära känna deras system och framför allt att bygga upp ett förtroendefullt samarbetsklimat, säger Ann Melin Wenström.

Den här typen av samarbete gynnar också svenska Skatteverket, till exempel genom att vara en attraktiv arbetsplats där internationella uppdrag är möjliga.

– Dessutom får vi upp ögonen för vårt eget system när vi ser andras. Vi lär oss också av det här samarbetet, säger Ann Melin Wenström.

Text: Eva Atterlöv Frisell

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.