Landfakta

Indonesien

Publicerad: den 17 juni 2009

Uppdaterad: den 19 oktober 2011

Officiellt namn:

Republik Indonesia/Republiken Indonesien

Huvudstad med antal invånare:

Jakarta (8,4 miljoner invånare, uppskattning 2010)

Antal invånare:

232,5 miljoner (2010)

Yta:

1 904 569 km²

Statsskick:

republik, enhetsstat

Statschef:

president Susilo Bambang Yudhoyono

Folkgrupper:

stor majoritet av malajiska folk (varav största grupper är javaneser, sundaneser, madureser); minoriteter av papuanska, mikronesiska och melanesiska folkslag samt kineser

Språk:

Språk: bahasa indonesia är officiellt språk, därutöver talas ungefär 400 lokala och regionala språk (varav javanesiska och sundanesiska är störst)

Religion:

islam (huvudsakligen sunni); minoriteter av hinduer, hindu-buddister, kristna, utövare av traditionella inhemska religioner m fl

Viktigaste exportvaror:

olja, naturgas, elektriska apparater, kläder, textilier, skor, naturgummi, palmolja, plywood

Medlemskap i internationella organisationer:

FN, ASEAN, Alliansfria rörelsen, APEC, OIC, WTO m fl

BNP per invånare:

695 US dollar (2010)

Biståndets andel av BNI: *

0,2 % (2009)

Världsbankens landkategori:

lägre medelinkomstland (2011)

Medellivslängd:

kvinnor 73 år, män 69 år (2009)

Spädbarnsdödlighet:

30 av tusen födda (2009)

Läs- och skrivkunnighet:

92,2 % (2008)

Tillgång till rent vatten:

80 % (2008)

Andel HIV-smittade (bland invånare mellan 15-49 år):

0,2 (2009)

Tillgång till telefon(mobiltelefonabonnemang per 1000 invånare):

690 (2009)

Korruptionsranking:

110 (2010)

HDI-ranking:

108 2010)

* Bruttonationalinkomsten (BNI) anger det totala värdet av varor och tjänster producerade inom ett land samt dess inkomster i form av t ex räntor och lån från andra länder. Statistiken omfattar inte alla länder utan endast de som finns med i DACs lista över mottagarländer. Den täcker inte heller t ex privat bistånd.  The Development Assistance Committee,  DAC är en del av OECD där 24 länder ingår, bla de nordiska länderna, Storbritannien, USA, Frankrike och Tyskland.

Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet

 

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.