EUs rådsbeslut om restriktiva åtgärder mot Burma innebär att bistånd endast får ges i form av humanitärt stöd samt till områden som hälsovård och undervisning, mänskliga rättigheter och demokrati, samt fattigdomsbekämpning och miljöskydd. Några projektavtal med regeringen förekommer inte och inga pengar slussas genom de centrala myndigheterna. Den svenska regeringens skrivelse Frihet från Förtryck (2009) betonar stöd till demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna och är en ledstjärna för Sidas arbete i landet.
Svårlösta flyktingkriser
De första flyktingarna som tillhör befolkningsgruppen Karen flydde från den burmesiska armén över gränsen till Thailand redan på 1980-talet. Idag lever cirka 140 000 flyktingar i en kedja av läger längs gränsen. Över 50 000 flyktingar har de senaste åren fått asyl i tredje land, framförallt USA, men lägren fylls hela tiden på med nya flyktinggrupper. Utanför lägren i norra Thailand lever dessutom uppskattningsvis två miljoner ekonomiska och politiska flyktingar under osäkra förhållanden. Sida ger sedan länge stöd till flyktinglägren genom Diakonia.
Biståndsgivarna har försökt att förändra situationen för flyktingarna genom att integrera dem i de omgivande samhällena. Thailand, som inte ratificerat flyktingkonventionen har inte varit berett till detta.. Någon långsiktig lösning utan en politisk förändring i Burma är svår att se.
Även längs Burmas gräns i väster finns en långvarig flyktingkris, som inleddes 1978. Då flydde hundratusentals människor från den muslimska folkgruppen Rohingyas till Bangladesh. Fortfarande finns flyktingläger i Bangladesh. Flera hundratusen har sedan ofrivilligt repatrierats till Burma. De erkänns inte som medborgare och är således statslösa. Den särskilda FN-rapportören avseende mänskliga rättigheter i Burma, Thomas Ojea Quintana, har uttryckt sin djupa oro över den systematiska diskriminiering som Rohingyas utsätts för i Burma.
Fria medier
Medier i Burma utsätts för systematisk censur och journalisterna arbetar under ständigt hot om att deras artiklar ska förbjudas eller att de ska utsättas för fysiska övergrepp. Många har fängslats och dömts till långa fängelsestraff. Utländska medier som BBC, Voice of America, Radio Free Asia samt burmesisk exilmedia har därför kommit att spela en viktig roll. Dels för att förmedla nyheter in i landet, dels för att rapportera till omvärlden om vad som händer i Burma. Detta var särskilt tydligt i samband med demonstrationerna 2007 då militären inte tvekade att öppna eld mot munkar och civilbefolkning. Sverige har sedan mitten på 1990-talet stött medier i exil.
Civilsamhället
En viktig del i svensk policy är att stödja framväxten av ett livskraftigt civilsamhälle. I auktoritära länder som Burma ges prioritet till civilsamhällets organisationer som inriktar sig på demokratisering och ökad pluralism. Bland annat ges stöd till grupper som arbetar för homo-, bisexuella och transpersoners rättigheter och miljöaktivistorganisationer
Cyklonen Nargis
I maj 2008 drabbades Burma av den värsta naturkatastrof som dokumenterats i landet, då cyklonen Nargis svepte in över Irrawaddy-deltat och Rangoon. Över 2½ miljoner människor drabbades och 140 000 beräknas ha omkommit. Hundratusentals familjer förlorade sina hem och sina ägodelar. Efter ett initialt motstånd från regimen gavs det internationella samfundet till slut tillträde till de drabbade områdena och kunde inleda hjälpverksamhet. Dessa insatser hade dock föregåtts av omfattande spontana hjälpinsatser organiserade av det burmesiska civilsamhället.
Det samarbete mellan regeringen, FN och ASEAN , som då etablerades för att stödja befolkningen i deltat, var något helt nytt för Burma. För många tjänstemän och beslutsfattare var det första gången de hade kontakt med utländska organisationer och internationell expertis och en grad av förtroende etablerades. Katastrofen var av samma dignitet som tsunamin som drabbade Aceh och 2004, men det internationella gensvaret var betydligt mindre. Efter två år saknar fortfarande 100 000 familjer permanent bostad och tillgången till färskvatten är ett bestående problem.
Efter cyklonen Nagris bidrog Sverige med cirka 115 miljoner kronor som slussades genom bland andra Rädda Barnen, Röda Korset, Läkare utan gränser, FAO, UNDP och UNICEF. Sverige bidrog också till finansieringen av samordning och uppföljning av hjälpinsatserna genom ASEAN.
Folkhälsa och fattigdomsbekämpning
I början av 2000-talet stod det klart att det fanns stor risk att hiv och aids skulle få epidemiska proportioner i Burma. Från 2004 gav Sida därför stöd till en FN-fond som lyckades öka medvetenheten i landet. 2007 bildade Sida och andra givare (EU-Kommissionen, England, Norge med flera) den så kallade Fonden mot tre sjukdomar (Three Diseases Fund), som också bekämpar malaria och tuberkulos. De 130 miljoner kronor som Sida bidragit med utgör vårt största stöd i Burma. Fonden har mobiliserat över 125 miljoner dollar (nästan 1 miljard kronor). Pengarna går via FN-systemet samt internationella och lokala civilsamhällesorganisationer till förebyggande arbete samt arbete med behandling och vård.
Modellen med en gemensam givarfond har visat sig vara en framkomlig väg att arbeta i Burma, trots att direkt samarbete med regeringen inte är möjlig. År 2009 etablerade en grupp biståndsgivare en fond för “livelihoods” och livsmedelstrygghet, LIFT, enligt samma modell som 3DFonden. Den riktar sig i första fasen till det delta som drabbades av cyklonen men ska på sikt också nå andra särskilt utsatta områden i landet. Sverige bidrar med humanitära medel till fonden.
Sida ger också stöd tillUNDPs program för landsbygdsutveckling. Här ligger fokus på utveckling av demokrati på bynivå med mycket stort kvinnligt deltagande. Sida ger också humanitärt stöd genom Röda korsrörelsens båda grenar ICRC och IFRC.
