Bildspel
Glada burmeser under valkampanjen
Foto: David Isaksson/Global reporting
Foto: David Isaksson/Global reporting
Burmesiska kvinnor i samtal
Foto: David Isaksson/Global reporting
Foto: David Isaksson/Global reporting
Aung San Suu Kyi kampanjar
Foto: David Isaksson/Global reporting
Foto: David Isaksson/Global reporting
Burmesiska pojkar
Foto: David Isaksson/Global reporting
Foto: David Isaksson/Global reporting
Program och projekt

Rädslan börjar släppa

Publicerad: den 3 april 2012

Uppdaterad: den 25 oktober 2012

Det finns fortfarande relativt få oberoende organisationer i Burma, men sedan några år börjar ett allt starkare civilsamhälle växa fram. Sida stödjer idag flera organisationer som arbetar med miljö, hiv/aids och rättsfrågor, med målet att ändra maktbalansen i samhället. Hittills har det mesta arbetet skett i det tysta. Men nu börjar rädslan släppa.

 – Än så länge finns det inte några organisationer som arbetar direkt med mänskliga rättigheter i Burma, men redan idag kan vi sprida kunskap och utbilda människor om vad det innebär att ha rättigheter.

Det säger Shihab Uddin Ahamad som är chef för Action Aid i Burma. Organisationen etablerade sig i Burma redan före Orkanen Nargis (2008). Med stöd från Sida arbetar Action Aid idag med att utveckla en kärna av mänskliga rättighetsförsvarare. Med hjälp av dessa ”Fellows" (ledsagare) som själva ofta är unga, får folk i byarna stöd för hur de konkret kan förbättra sin situation. Det kan handla om allt från hur barnen ska lyckas bättre i skolan till hur man löser småkonflikter mellan personer från olika etniska grupper. Allt det här kan verka enkelt, men i ett samhälle där människor aldrig fritt kunnat uttrycka sina åsikter är varje litet steg början på något stort.

 – Kunskapsnivån är väldigt låg och det här är ett sätt att göra människor medvetna om sina rättigheter och vad de själva kan göra i sin vardag, Det går helt enkelt inte att kräva sina rättigheter – eller kämpa för dem – om man inte ens vet att man har några, fortsätter Shihab Uddin Ahamad.

Burma är ett land med en enorm etnisk blandning och fortfarande pågår militära konflikter mellan regimen och olika etniska grupper på flera platser, bland annat i den mot Kina gränsande Kachin-provinsen där situationen är mycket osäker. Allt detta komplicerar ytterligare ett redan svårt arbete.

Shihab Uddin Ahamad, som själv är från Bangladesh och tidigare varit stipendiat vid Raoul Wallenberg Institutet i Lund, är trots problemen optimistisk över den demokratiska öppningen. Han har svårt att tro att den skulle kunna vändas tillbaka. Han menar också att Burma har en unik möjlighet att lära av andra länders misstag:

 – Jämfört med mitt hemland Bangladesh så börjar Burma utvecklas i en period när kunskap och erfarenheter enkelt kan delas mellan människor över hela världen med hjälp av internet och mobilteknik. I Burma finns möjligheten att hoppa över många av de steg vi tagit – och undvika våra misstag!

En annan svensk organisation som länge verkat både i Burma och bland burmesiska exilgrupper är Diakonia. En av Diakonias samarbetspartners i landet är Myanmar Baptist Churches Union (MBCU) som under många år arbetat med lokalt utvecklingsarbete runt om i landet.

 – Jag hatar Nargis – och jag älskar Nargis! Orkanen var fruktansvärd, men den fick oss också att börja arbeta tillsammans på ett helt nytt sätt. Sedan dess har arbetet fortsatt, konstaterar Tin Maung Kyaw som är chef för MBCU.

Det lokala arbetet som MBCU bedriver har hittills framför allt handlat om att hjälpa människor att öka sina försörjningsmöjligheter genom mikrokrediter till bättre odlingar, djuruppfödning och annat. Men stödet har ett dubbelt syfte, eftersom det också hjälper människor att utveckla sina egna organisationer. På så sätt byggs demokrati underifrån.

Tin Maung Kyaw ser också en positiv utveckling mot ökad demokrati i Burma. Regimens kontroll över organisationens arbete har minskat, men fortfarande måste till exempel alla utländska besökare till distrikten registreras. Ändå märks det tydligt att rädslan minskat. Idag vågar människor som stödjer Aung San Suu Kyi och hennes parti uttrycka det öppet. För bara några månader sedan hade det varit helt omöjligt.

Under åren av militärstyre har människorna utvecklat byar och samhällen med hjälp av egna resurser medan kontakten med myndigheter varit mycket begränsad. Nu finns kanske möjligheten till en förändring också här.

 – Nästa steg är att folk vågar börja ställa krav på myndigheterna om förbättringar när det gäller vatten, skolor och annat. Men dit är det en lång väg kvar att gå, konstaterar, Tin Maung Kyaw.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.