Burmanerna, än idag Burmas största folkgrupp, enade landet under Pagan-dynastin på 1000-talet och då blev också theravadabuddismen dominerande religion. Efter ett par hundra år av splittring följde ytterligare två burmanska dynastier fram till slutet av 1800-talet då området införlivades i det brittiska kolonialväldet. Under andra världskriget tog japanerna kontroll över Burma, men de fördrevs 1945 av frihetskämpen Aung Sans och de allierades styrkor.
Ända sedan Burma blev en egen stat 1948 har några av landets många etniska minoriteter fört en väpnad självständighetskamp. Striderna och förtrycket av minoriteter har lett till flyktingströmmar inom landet och till grannländerna. Att stoppa planer på utvidgat självstyre för minoritetsfolken var ett av motiven till general Ne Wins statskupp 1962. Hårt militärstyre med socialistiska förtecken följde. Ekonomin slogs i spillror och landet isolerades från omvärlden. Massdemonstrationer för demokrati 1988 kvästes brutalt av regimen. Flera tusen människor dödades och västländer införde sanktioner mot Burma. En ny militärkupp genomfördes kort därefter och i det val som hölls 1990 segrade oppositionspartiet NLD som bildats av Aung San Suu Kyi, dotter till nationalhjälten Aung San. Men juntan vägrade lämna över makten. Suu Kyi, som fick Nobels fredspris 1991, satt i husarrest under större delen av tiden fram till november 2010. Hon släpptes en vecka efter det att ett parti med fd militärledare hade segrat i ett riggat parlamentsval. Militären behöll greppet om Burma, även om juntan formellt upplöstes våren 2011.
Bördig jord, stora skogar och naturtillgångar som gas, olja, ädelstenar och koppar gör att Burma skulle kunna vara ett relativt välmående land.
Namnskick i Burma
I Burma finns inga efternamn. Traditionellt bestod ett namn bara av en enda stavelse (Nu, Thant). Föräldrar rådfrågar gärna astrologer när de väljer namn åt sina barn. En person kan på eget initiativ byta namn flera gånger.
Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet
