Vårt arbete i Afghanistan

Det går inte att vara rädd

Publicerad: den 23 november 2009

Uppdaterad: den 27 november 2009

Nej, det går inte att vara rädd om man ska jobba i Afghanistan. I norra delarna av landet jobbar nu tre utsända utvecklingsrådgivare. Faran är ständigt närvarande och boendet skiljer sig avsevärt från vad som vanligtvis erbjuds vid utlandstjänstgöring. Men ett intressant jobb med spännande utmaningar uppväger svårigheterna.

För ett par år sedan inrättades en Sida-tjänst längst upp i norra Afghanistan, i Mazar e Sharif. Eva Joelsdotter flyttade dit som civil utvecklingsrådgivare och bodde med militären. Eva har återvänt till Sverige, men i år har satsningen utökats till tre utsända tjänster. På sensommaren flyttade Henny Andersen, Marianne Thorén och Elisabeth Hårleman dit. Det är ett uppdrag med många tuffa inslag, men de tre kvinnorna tycker att fördelarna överväger.

- Jag lockades av möjligheten att få jobba med något helt nytt, säger Henny Andersen, på tillfälligt besök i Sverige för att gå säkerhetsutbildning. Arbetet har blivit precis så spännande som jag trodde.

Det nya var bland annat att samarbetsstrategin mellan Sverige och Afghanistan nu klart säger att militären och biståndet i PGU:s anda ska mötas och att man ska stötta varandra i arbetet och hitta värdefulla synergier.

- Vi ska samarbeta, men samtidigt ha kvar våra olika mandat, berättar Henny. Det är banbrytande och jag tror starkt på det.

Henny uppskattar särskilt att få jobba med metodutveckling för hur man praktiskt ska gå tillväga.

- Jag lär mig mycket själv på samma gång för det finns ingen mall att gå efter.

Uppgifterna är olika mellan de tre utvecklingsrådgivarna. Medan Henny arbetar med det militära samarbetet och utveckling av den privata sektorn, arbetar Marianne Thorén med undervisningsfrågor och humanitära insatser och Elisabeth Hårleman med frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och gender. Alla tre är placerade i Provincial Reconstruction Team, PRT tillsammans med 500 svenska och finska soldater.

Mazar e Sharif, där PRT är baserat, ligger längst upp i norra Afghanistan. PRT har fyra provinser som sitt ansvarsområde; Jowzjan, Sar-i-Pul, Balkh och Samangan. 25 procent av det svenska biståndet till Afghanistan är öronmärkt för det här området, där Sverige har ett särskilt ansvar genom ledarskapet för den regionala enheten för säkerhet och återuppbyggnad. En ökad civil synlighet för Sverige, liksom ökad aktivitet och koordinering ingår i uppdraget. Det är viktigt för Sverige att visa att vi inte endast arbetar med säkerhet genom militärerna, utan att vi också arbetar med långsiktig utveckling. Därför är resor runt i området en del av jobbet. Det kan handla om projektbesök, att inviga nya skolor eller att aktivt medverka i givarsamordningsmöten.

- Närvaro är A och O för arbetet, säger Henny. När Sverige är på plats med civila rådgivare så syns vi.

Det är dock långtifrån en riskfri tillvaro, men de tre rådgivarna är inte rädda.

- Det går inte att vara rädd, i så fall går det inte att vara kvar.

När Henny, Marianne eller Elisabeth åker utanför stan vidtas noggranna försiktighetsåtgärder. Man åker helst på asfalterade vägar med god sikt, alltid i civila bilar och alltid två bilar samtidigt. Man har aldrig militär eskort eftersom man tror att det minskar den civila synligheten och drar till sig incidenter. På vissa sträckor där risken anses förhöjd kränger de på sig skottsäkra västar och skyddsglasögon.

- Men det där blir rutin efter ett tag, berättar Henny, liksom att man kontinuerligt rapporterar till PRT så att de har koll på att allt är som det ska.

För faran är hela tiden närvarande. Just denna höst har flera otäcka bombdåd skakat Kabul. Även de norra områdena har drabbats av fler attacker än tidigare år även om situationen bedöms säkrare där.

- Incidenter med IED:er, en sorts hemmagjord bomb, har ökat markant den senaste tiden, berättar Elisabeth Hårleman. Under vissa perioder har hotbilden varit så pass hög att vi inte fått lämna militärförläggningen.

Dessa utlandstjänster liknar alltså inga andra av Sidas tjänster. Bara boendet skiljer sig avsevärt från den bekvämlighet som vanligtvis erbjuds den utlandsstationerade personalen. De bor i varsin container om tio kvadratmeter utan egen toalett eller dusch. Henny, Marianne och Elisabeth har fått vänja sig vid att utföra sina toalettbestyr sida vid sida med biffiga soldater.

- Det kändes lite konstigt i början, berättar de, men man vänjer sig snart.

Henny inbjuder slutligen till ett uppföljande "hemma-hos-reportage" i containern:

- Man lär sig vartefter att få till lite hemtrevnad. Men det rostiga plåtklädskåpet, som egentligen är för vapeninlåsning och den rostiga sängen skulle kunna ge inspiration till mången inredare.

 

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.