Den sittande presidenten Yoweri Museveni, som senast omvaldes 2011, har haft makten sedan 1986. Sedan valet 2006 har en ökad maktkoncentration kommit till uttryck. Det demokratiska utrymmet för oppositionen har minskat och korruptionen i allt högre grad institutionaliserats. Parlamentet är dock relativt politiskt oberoende.
Landets unga demokrati befinner sig i ett kritiskt skede och våra framtida insatser utgår från den politiska utvecklingen. Samarbetet riktas nu att stärka den demokratiska processen, en bättre hälsovård, en stärkt privat sektor och ökad nationell forskningskapacitet. I oktober 2012 uppdagades en korruptionshärva inom den ugandiska statsförvaltningen. Sverige håller därför för närvarande inne utbetalningar till den ugandiska staten.
Demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter
Den demokratiska utvecklingen i Uganda ger en motsägelsefull bild. År 2006 hölls de första valen med ett flerpartisystem. Valen 2006 och 2011 har bidragit till att skapa förutsättningar för opposition, även om den fortfarande är svag. Samtidigt har regeringen tagit ett allt fastare grepp om statsmakten.
Skyddet för de mänskliga rättigheterna är fastställt i den ugandiska konstitutionen men efterföljs inte tillräckligt.
Sverige fäster stor vikt vid en fortsatt utveckling i demokratisk riktning. Målet är bland annat att stödja fördjupad demokrati, fria och rättvisa val, samt ökad respekt för mänskliga rättigheter. Stödet går via civilsamhällets organisationer för demokratisk förändring och offentliga kanaler för en bredare politisk dialog.
Läs mer om Democratic Governance Facility
Hälsovård
Sverige har i flera år gett stöd till utbyggnaden av den ugandiska hälsovården, särskilt på den eftersatta landsbygden.
Sveriges fokuserar främst på hälsostöd till Ugandas mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa med fokus på ungdomar samt ett effektivt ledarskap. Stöd ges dels till hälsoministeriet, till ett system med checkar som löses in mot mödra- och förlossningsvård, men också till ett flertal enskilda organisationer.
I början på 1990-talet härjade aids-epidemin i Uganda och landet var ett av världens värst drabbade. Vi har medverkat till att epidemin sjunkit från 18 procent till cirka 6 procent. Nu ringer återigen varningsklockor om att den positiva trenden brutits och ökade insatser krävs. Utöver stöd till Ugandas egen strategi för hälsosektorn, stödjer Sida enskilda organisationer som fokuserar på att bromsa spridningen av hiv/aids.
Näringsliv och handel
En stark och konkurrenskraftig privat sektor är en förutsättning för att skapa sysselsättning och inkomstmöjligheter för fattiga grupper. Jordbruket är basen i Ugandas ekonomi. Att förbättra dess produktivitet och konkurrenskraft är prioriterat i det svenska stödet som har som övergripande mål att förbättra företags- och investeringsklimatet och att öka handeln.
Förbättringar i företagsklimatet sker på nationell och lokal nivå i samarbete med statliga och privata aktörer. I de tidigare konfliktdrabbade områdena i norr kompletteras stödet med direkta insatser som bidrar till att skapa bättre förutsättningar för före detta internflyktingars försörjningsmöjligheter.
Målet ökad handel uppnås dels genom utveckling av lokala företag och deras organisationer, genom att utveckla och anpassa institutioner och regelverk så att det uppfyller internationella krav och standarder och genom att bidra till stärkt regional ekonomisk integration.
Privatsektorsamarbete
Den privata sektorn spelar en viktig roll i utvecklingssamarbetet med sin kunskap och sina finansiella resurser. Därför är ökat samarbete med den privata sektorn en prioriterad del av det svenska stödet. I Uganda sker detta genom olika samarbetsformer. Genom en utfärdad garanti till en lokal bank ges utökade möjligheter till finansiering för privata aktörer inom hälsoområdet. I samarbete med flera privatsektoraktörer stödjer Sverige ett projekt som syftar till ökad sysselsättning för unga ugandier. Tillsammans med den privata sektorn har Sverige även bidragit till starten av en företagsinkubator med inriktning på ICT (informations- och kommunikationsteknik) vid Makerere-universitetet. Sverige har även under de senaste åren gett stöd till ett tiotal företagsidéer i Uganda genom det globala programmetInnovations Against Poverty (IAP).
Forskning och Universitet
Forskningssamarbetet med Uganda, som inleddes år 2000, syftar till att förbättra den analytiska kapaciteten för forskning om fattigdomsbekämpning och demokratisk samhällsstyrning hos offentliga universitet. Den tredje fasen omfattar perioden januari 2010 – juni 2014 och uppgår till 180 miljoner kronor, medel som huvudsakligen går till Makerere-universitetet i Kampala, men även till de övriga fyra offentliga universiteten i Uganda.
Stödet fokuserar på forskarutbildning inom medicin, teknik, humaniora och samhällsvetenskap, jordbruk samt veterinärmedicin. För närvarande stöds 102 doktorander, 42 master studenter samt 20 forskare. Utbildningen sker i samarbete med 12 svenska universitet och högskolor med alternerande perioder i Uganda respektive Sverige.
Stöd går även till att förbättra forskningsmiljön på Makerere-universitetet – till Informations- och kommunikationsteknik (ICT), bibliotek, kvalitetssäkring, laboratorieutrustning mm, samt till en administrativ reform för effektiv forskningsförvaltning.
