Den sittande presidenten Yoweri Museveni, som senast valdes om 2011, har haft makten sedan 1986. Sedan valet 2006 har en ökad maktkoncentration kommit till uttryck. Samtidigt har det demokratiska utrymmet för oppositionen minskat och korruptionen i allt högre grad institutionaliserats. Parlamentet är dock relativt oberoende.
Landets unga demokrati befinner sig i ett kritiskt skede och våra framtida insatser utgår från den politiska utvecklingen. Samarbetet riktas nu mot långsiktighet i den demokratiska processen, en bättre hälsovård, en stärkt privat sektor och ökad nationell forskningskapacitet.
Demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter
Den demokratiska utvecklingen i Uganda ger en motsägelsefull bild. År 2006 hölls de första valen med ett flerpartisystem. Valen 2006 och 2011 har bidragit till att skapa förutsättningar för opposition, även om den fortfarande är svag. Samtidigt har regeringen tagit ett allt fastare grepp om statsmakten.
Skyddet för de mänskliga rättigheterna är fastställt i den ugandiska konstitutionen men efterföljs inte tillräckligt.
Sverige sätter stor vikt vid en fortsatt utveckling i demokratisk riktning. Målet är bland annat att stödja fördjupad demokrati, fria och rättvisa val, samt ökad respekt för mänskliga rättigheter. Stödet går via civilsamhällets organisationer för demokratisk förändring och offentliga kanaler för en bredare politisk dialog.
Läs mer om Democratic Governance Facility
Näringsliv och handel
En stark och konkurrenskraftig privat sektor är en förutsättning för att skapa sysselsättning och inkomstmöjligheter för fattiga grupper och i Uganda är jordbruket basen i ekonomin. Att förbättra dess produktivitet och konkurrenskraft är prioriterat i det svenska stödet som har som övergripande mål att förbättra företags- och investeringsklimatet och att öka handeln.
Förbättringar i företagsklimatet sker på nationell och lokal nivå och i samarbete med statliga och privata aktörer. I de tidigare konfliktdrabbade områdena kompletteras stödet med direkta insatser som gör det möjligt för tidigare internflyktingar att åter kunna försörja sig.
Målet ökad handel uppnås dels genom utveckling av lokala företag och deras organisationer, dels genom att utveckla och anpassa institutioner och regelverk så att det uppfyller internationella krav och standarder.
Hälsovård
Sverige har i flera år gett stöd till utbyggnaden av den ugandiska hälsovården, särskilt på den eftersatta landsbygden.
Sveriges fokuserar främst på hälsostöd till Ugandas mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa samt ett effektivt ledarskap. Stöd ges dels till hälsoministeriet, men också till ett flertal enskilda organisationer.
I början på 1990-talet härjade aids-epidemin i Uganda och landet var ett av världens värst drabbade. Vi har medverkat till att epidemin sjunkit från 18 procent till cirka 6 procent.
Nu ringer återigen varningsklockor om att den positiva trenden brutits och ökade insatser krävs. Utöver stöd till Ugandas egen strategi för hälsosektorn, stödjer Sida projekt som fokuserar på att bromsa spridningen av hiv/aids.
Forskning och Universitet
Forskningssamarbetet med Uganda, som inleddes år 2000, syftar till att förbättra den analytiska kapaciteten för forskning om fattigdomsbekämpning och demokratisk samhällsstyrning hos offentliga universitet. Den tredje fasen omfattar perioden januari 2010 – juni 2014 och uppgår till 180 miljoner kronor, medel som huvudsakligen går till Makerere-universitetet i Kampala, men även till de övriga fyra offentliga universiteten i Uganda.
Stödet fokuserar på forskarutbildning inom medicin, teknik, humaniora och samhällsvetenskap, jordbruk samt veterinärmedicin, och under 2010 antogs 40 nya doktorander. Utbildningen sker i samarbete med 12 svenska universitet och högskolor med alternerande perioder i Uganda respektive Sverige.
Stöd går även till att förbättra forskningsmiljö på Makerere – till Informations- och kommunikationsteknik (ICT), bibliotek, kvalitetssäkring, laboratorieutrustning mm, samt till en administrativ reform för effektiv forskningsförvaltning.
Vatten och Sanitet
Människors tillgång till vatten inom ett rimligt gångavstånd och med godtagbar kvalitet har ökat väsentligt de senaste 20 åren. Varje år uppskattar man att cirka en miljon människor får tillgång till bättre vatten.
Tillgång till vatten och bättre sanitära förhållanden är en av de viktigaste delarna för att förbättra människors hälsa. Sverige har samarbetat inom detta område i många år och goda resultat har uppnåtts. Samarbetet avslutades under år 2010, eftersom Sverige fokuserar till färre samarbetsområden i varje land för att göra störst nytta.
Energi
Det svenska stödet har gått till utbyggnad av elnätet på landsbygden, där mindre än 10 procent har tillgång till el. Tillgång till el är viktigt bland annat för att stimulera företagande och bättre samhällsservice. Sveriges stöd till energisektorn avslutades i januari 2011, men har förbättrat tillgången till el för många människor.
