Anrikt universitet blickar framåt

Ugandas viktigaste universitet, Makerere University, stagnerade under 1970- och 1980- talen på grund av den politiska oro som plågade landet. Forskningen prioriterades inte längre och i takt med att lärarlönerna sjönk försvann viktig personal och med dem årtionden av kunskap och erfarenhet.

De senaste tio åren har stora förändringar skett och universitetet, som en gång var ett syster-college till University of London, är på nytt redo att lyfta blicken mot omvärlden.

Med hjälp av svenskt stöd har universitetets infrastruktur byggts ut och idag finns moderna faciliteter i form av laboratorier, bibliotek och IT-resurser. De nödvändiga hörnstenarna för en dynamisk forskningsmiljö är på plats.

Nyckelroll för svenska samarbetsuniversitet

Parallellt med satsningarna på universitetets infrastruktur har viktiga investeringar gjorts i forskarutbildningen. För att universitetet på sikt ska kunna stå på egna ben krävs att det finns en forskarkår med kapacitet att formulera sin egen forskningsagenda.

– Här har svenska universitet spelat en jättestor roll. De flesta studenter har haft handledare både i Sverige och i Uganda. De svenska handledarna har också fungerat som mentorer för handledarna i Uganda för att stärka deras kapacitet att handleda, berättar Cristina de Carvalho Eriksson, forskningssekreterare som handlägger Sidas forskningsstöd till Makerere University.

Samarbetena med svenska universitet har burit frukt också bortom det Sida-finansierade handledningsstödet. Karolinska institutet och Kungliga Tekniska Högskolan har inlett långtgående samarbeten med Makerere University vilket redan resulterat i gemensamma forskningsprogram och åtskilliga publikationer.

Forskningsstöd ger snöbollseffekt

Den forskning som drivits fram av den senaste tidens utveckling genererar resultat på både lång och kort sikt. Några exempel på konkreta resultat som redan idag har gett effekt för landets fattiga befolkning är:

• Medicinsk forskning som har lett till effektivare medicinering av malaria och tuberkulos.
• Miljöforskning som har lett till att olika sorters avfall används för att skapa förnyelsebar energi.
• Forskningsresultat kring distributionen av vatten har lett till nya politiska beslut som givit bättre tillgång till rent vatten på landsbygden.

Genom att stödja forskningen i Uganda bidrar vi till att göra den nationella kunskapen mer relevant för såväl politiker som näringsliv, något som är en viktig byggsten i en ung demokrati. Utvecklingen tyder på att en livskraftig forskarkår nu håller på att växa fram, en grupp med intellektuell auktoritet som kan producera underlag för rationella politiska beslut baserade i den ugandiska verkligheten.

– Alla länder behöver en tänkande kritisk massa och resultaten som kommer ur forskningen kommer att gagna Ugandas utveckling, så som skett i Europa för 100 år sedan och som vi ser idag i exempelvis Sydkorea, säger Cristina de Carvalho Eriksson.