Sydafrika

Utvecklingen i Sydafrika

Publicerad: den 17 juni 2009

Uppdaterad: den 19 mars 2013

Sydafrika präglas fortfarande av arvet från apartheidtiden då det rådde strikt åtskillnad mellan vita och svarta. Skapandet av det nya Sydafrika efter apartheid har inneburit stora förändringar för landet och dess invånare, men trots att de svarta numera har regeringsmakten är de sociala klyftorna mellan folkgrupperna mycket stora.

Sydafrika har kontinentens starkaste ekonomi, grundad i rika tillgångar på guld, kol och diamanter, men inkomsterna är mycket ojämnt fördelade. Medan de flesta vita kan njuta av en mycket hög levnadsstandard lever miljoner svarta under fattiga förhållanden i kåkstäder eller på landet.

Orättvisorna har sin grund i den vita minoritetens långa förtryck av den svarta befolkningsmajoriteten, vilket nådde sin kulmen under apartheidsystemet som infördes 1948.

Under apartheidtiden placerades de svarta i reservat, så kallade hemländer. De fick inte vistas på samma offentliga platser som vita, och äktenskap över rasgränserna förbjöds. De svarta fick också sämre utbildning och diskriminerades på arbetsmarknaden.

Kampen mot apartheid leddes av Afrikanska nationalkongressen (ANC). Apartheidpolitiken fördömdes även av omvärlden och FN-sanktioner hämmade ekonomin. Behovet av reformer blev uppenbart. 1994 hölls demokratiska val med rösträtt för alla och ANC segrade.

Den fredliga övergången från auktoritärt minoritetsstyre till demokrati har gjort landet till ett föredöme. Sydafrika har också framgångsrikt tagit steget från en starkt reglerad till en mer öppen ekonomi. De sydafrikanska medierna är till stor del oberoende och kritiska, fackföreningsrörelsen och det civila samhället är relativt starka.

Ett av världens mest ojämlika länder

Men spåren från apartheid har varit svåra att utplåna. Klyftan mellan rika och fattiga är djup, arbetslösheten är hög, och det råder stora kompetensklyftor mellan den vita minoriteten och den historiskt missgynnade svarta majoriteten.

Ojämlikheten och arbetslösheten tillsammans förklarar mycket av Sydafrikas utbredda sociala missförhållanden som våldsbrottslighet, sexuella övergrepp och våld i hemmen. Dessutom är den stora andelen fattiga människor en outnyttjad resurs för landets sociala och ekonomiska utveckling.

En av Sydafrikas största utmaningar är hiv och aids . Var sjätte person är hiv-smittad. Varje dag dör ungefär 500 sydafrikaner i aids och hundra tusen nya fall av hiv tillkommer varje år. På senare år har dock hiv-epidemin planat ut och dödligheten minskat kraftigt.

 Halverad fattigdom

Att komma tillrätta med den utbredda fattigdomen och problemen den för med sig är en annan stor utmaning. I ”Vision 2014” och ”Programme of Action” definieras Sydafrikas utvecklingsmål:

  • ut­veckla den så kallade första (formella) ekonomin
  • utveckla och inte­grera  den så kallade andra (informella) eko­nomin i den formella ekonomin
  • stärka det nationella sociala skydds­nä­tet 

Fattigdomsbekämpning är ett gemensamt huvudmål för de båda programmen.

Regeringen driver ambitiösa program för att fler ska få tillgång till bostäder, el, vatten, sanitet och utbildning. Det har resulterat i att levnadsstandarden också har höjts bland många fattiga. Enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP kommer Sydafrika att klara att halvera fattigdomen till 2015, ett av millenniemålen som världens länder har enats om.

 Sveriges fokusområden i Sydafrika:

  • minskad fattigdom
  • minskad spridning av hiv och aids
  • ekonomisk utveckling
  • miljö och klimat
  • fred och säkerhet
  • demokrati och mänskliga rättigheter

De senaste åren har Sverige stött Sydafrika genom så kallad aktörssamverkan. Det är samfinansierade partnerskap inom bland annat handel och investeringar, institutionellt samarbete och det civila samhället. Relationerna ska bygga på ömsesidigt intresse och på längre sikt bli självbärande utan finansiellt stöd från utvecklingssamarbetet.

Det bilaterala samarbetet med Sydafrika avslutas i december 2013. Läs mer om Sidas arbete i Sydafrika.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.