Sydafrika har kontinentens starkaste ekonomi, grundad i rika tillgångar på guld, kol och diamanter, men inkomsterna är mycket ojämnt fördelade. Medan de flesta vita kan njuta av en mycket hög levnadsstandard lever miljoner svarta under fattiga förhållanden i kåkstäder eller på landet.
Orättvisorna har sin grund i den vita minoritetens långa förtryck av den svarta befolkningsmajoriteten, vilket nådde sin kulmen under apartheidsystemet som infördes 1948.
Under apartheidtiden placerades de svarta i reservat, så kallade hemländer. De fick inte vistas på samma offentliga platser som vita, och äktenskap över rasgränserna förbjöds. De svarta fick också sämre utbildning och diskriminerades på arbetsmarknaden.
Kampen mot apartheid leddes av Afrikanska nationalkongressen (ANC). Apartheidpolitiken fördömdes även av omvärlden och FN-sanktioner hämmade ekonomin. Behovet av reformer blev uppenbart. 1994 hölls demokratiska val med rösträtt för alla och ANC segrade.
Den fredliga övergången från auktoritärt minoritetsstyre till demokrati har gjort landet till ett föredöme. Sydafrika har också framgångsrikt tagit steget från en starkt reglerad till en mer öppen ekonomi. De sydafrikanska medierna är till stor del oberoende och kritiska, fackföreningsrörelsen och det civila samhället är relativt starka.
Ett av världens mest ojämlika länder
Men spåren från apartheid har varit svåra att utplåna. Klyftan mellan rika och fattiga är djup, arbetslösheten är hög, och det råder stora kompetensklyftor mellan den vita minoriteten och den historiskt missgynnade svarta majoriteten.
Ojämlikheten och arbetslösheten tillsammans förklarar mycket av Sydafrikas utbredda sociala missförhållanden som våldsbrottslighet, sexuella övergrepp och våld i hemmen. Dessutom är den stora andelen fattiga människor en outnyttjad resurs för landets sociala och ekonomiska utveckling.
En av Sydafrikas största utmaningar är hiv och aids . Var sjätte person är hiv-smittad. Varje dag dör ungefär 500 sydafrikaner i aids och hundra tusen nya fall av hiv tillkommer varje år. På senare år har dock hiv-epidemin planat ut och dödligheten minskat kraftigt.
Halverad fattigdom
Att komma tillrätta med den utbredda fattigdomen och problemen den för med sig är en annan stor utmaning. I ”Vision 2014” och ”Programme of Action” definieras Sydafrikas utvecklingsmål:
- utveckla den så kallade första (formella) ekonomin
- utveckla och integrera den så kallade andra (informella) ekonomin i den formella ekonomin
- stärka det nationella sociala skyddsnätet
Fattigdomsbekämpning är ett gemensamt huvudmål för de båda programmen.
Regeringen driver ambitiösa program för att fler ska få tillgång till bostäder, el, vatten, sanitet och utbildning. Det har resulterat i att levnadsstandarden också har höjts bland många fattiga. Enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP kommer Sydafrika att klara att halvera fattigdomen till 2015, ett av millenniemålen som världens länder har enats om.
Sveriges fokusområden i Sydafrika:
- minskad fattigdom
- minskad spridning av hiv och aids
- ekonomisk utveckling
- miljö och klimat
- fred och säkerhet
- demokrati och mänskliga rättigheter
De senaste åren har Sverige stött Sydafrika genom så kallad aktörssamverkan. Det är samfinansierade partnerskap inom bland annat handel och investeringar, institutionellt samarbete och det civila samhället. Relationerna ska bygga på ömsesidigt intresse och på längre sikt bli självbärande utan finansiellt stöd från utvecklingssamarbetet.
Det bilaterala samarbetet med Sydafrika avslutas i december 2013. Läs mer om Sidas arbete i Sydafrika.
