Piet Leys, chef över Atlas Copcos företag i södra Afrika, går alltid på provtagningar. Han lyfter först och främst de mjuka värdena som svar på frågan varför så många testar sig, trots tabun kring hiv.
– Mycket handlar om kultur och hur vi bryr oss om varandra. De som tar ett test gör det frivilligt och vi har respekt för varje individ.
Han skrattar lite, då han själv är från Belgien, men tror att den svenska mentaliteten avspeglar sig i verksamheten. Eller kanske det europeiska moderna greppet tillsammans med en lång process.
Programmet SWHAP, Swedish Workplace HIV/Aids Programme, startade 2004 med svenska NIR, Näringslivets Internationella Råd, och IF Metall som initiativtagare med medel från Sida. De formade en modell som skulle stärka svenska företags hälsoprogram i södra Afrika.
De första åren med programmet var svåra. Modellen som SWHAP stod för gav ett visst finansiellt stöd, men företagen själva skulle också lägga en pott medel.
Personalchefer vittnar om ansträngningar för att övertyga chefer om en större budget för hälsoarbetet. Ronelle van Eeden, HR-ansvarig på Volvo, är idag glad för satsningen med SWHAP. Det blev en kick för att få fler att testa sig. År 2005 argumenterade hon för vinsterna. Idag har Ronelle Van Eeden bevisen.
– När så många som idag testar sig, inte bara för hiv utan även för andra sjukdomar, får vi friskare medarbetare. Det gör naturligtvis att vi får tillbaka de pengar vi investerar i hälsoprogrammet.
Den bästa utdelningen är att upptäcka hiv eller andra eventuella sjukdomar i tid. Sätts behandling in tidigt kanske medarbetaren inte ens behöver vara borta från jobbet. Idag är medicinerna så bra så de som bär viruset kan leva ett normalt liv.
På detta vis berörs även familjerna och i långa loppet de små samhällen där de bor. Det är också en del av företagens aktiviteter; att de anställda själva kan sprida kunskap och bli så kallade PEER-educators. Ofta bär de själva på en historia som kan kännas igen av många, på arbetsplatsen eller i samhället.
– Genom att gå med i programmet kom jag över min pappas död. Han var sjuk i aids men talade aldrig om det, säger Cynthia Ntai, som arbetar på HR-avdelningen vid Volvo i Johannesburg.
Hennes mamma försvann från familjen. Kvar vid dotterns sida fanns mormodern som i motsats till pappan talade öppet om sjukdomen. Dessutom uppmuntrade hon barnbarnet att gå i skolan så länge som möjligt. Idag har Cynthia Ntai en bra tjänst på Volvo och ser framför sig möjligheter till att studera vidare. Rollen som utbildare i hälsoprogrammet älskar hon och gestikulerar engagerat då hon berättar om hur hon sprider kunskap och talar med anställda.
– Jag kan börja prata med någon i korridoren om hiv eller så kommer medarbetare till mig för att ställa frågor. På fredagar brukar jag dela ut kondomer till lastbilschaufförer innan de ska ge sig av. Men det är inte så att vi uppmuntrar till sex, det handlar bara om att rädda liv och att ha ett skydd OM det skulle behövas, berättar hon.
Cynthia Ntai understryker att alla aktiviteter tillsammans är viktiga för företaget. Även de välplanerade. Exempelvis förbereder nu Ronelle Van Eeden och hon en ”roadshow” till Volvos olika arbetsplatser i landet. Svåraste målgruppen är äldre män.
De olika målgrupperna och anställdas olika bakgrund kräver hela tiden nya idéer inom hälsoprogrammet. Teman kopplas ihop till aktiviteterna. Det kan handla om jämställdhet eller alkohol under dagar med utbildning, också för hela familjer, eller teater.
Konceptet finns idag på svenska företag i Botswana, Kenya, Tanzania, Uganda, Zambia och Zimbabwe. Såväl Atlas Copco som Volvo, samt en del andra företag, har inte längre någon finansiell support från SWHAP. Men de fortsätter med modellen där arbetsplatserna är med i nätverk för hela regionen och utbildarna träffas ofta nationellt.
Efter de dryga sex åren då företagen samarbetet med SWHAP har andra positiva utfall visat sig. Atlas Copcos anställda har en pensionsfond som idag tar ut en lägre premie eftersom medarbetarna blivit så mycket friskare.
Piet Leys anser att företagets samarbete med biståndsaktörer, SWHAP och fackföreningen, varit a och o för att komma där de är idag. Det är rätt väg att gå, menar han, för att möta globala kriser.
För att inspirera andra företag kanske just dessa argument spelar störst roll för ett vinstdrivande företag och dess chefer. Piet Leys håller med. Men, åter igen, betonar han den högsta vinsten: Tydliga värden för ett gott arbetsklimat. Och att vara ödmjuk inför ämnet.
– Jag själv hade en hel del fördomar mot hiv/aids och kände mig inte berörd. Nu är jag själv mer kunnig och öppen kring frågorna. Jag ser också att om någon som drabbas av hiv får behandling kan han eller hon leva ett bra liv. Därför går jag också alltid ned till provtagningarna varje år, säger Piet Leys.
