Yrkesutbildning i Sydafrika ger jobb

Charmaine Nawenya  är 21 år och ser ljust på framtiden i Sydafrika. Utanför en modern tekniksal, där det slår blixtar om svetsverktygen, berättar hon att hon först vill bli mekaniker och sedan gå vidare till civilingenjör. Intresset och nyfikenheten driver henne.

 – Det är intressant att lära sig en mängd olika maskiner och sedan bemästra dem, säger hon en dag då representanter från Sida är på Ithemba Institute of Technology i Soweto.

Charmaine berättar att hennes mamma hade sett en affisch om institutet i en butik i området. Då hon visste att dottern var intresserad av teknik såg hon till att Charmaine sökte dit. Kostnaden per år ligger på 3,500 rand* vilket familjen har råd med. Skulle hon ha sökt sig till en motsvarande kommunal skola skulle det kosta mer än 15 000 rand per år.

 – Många av studenterna kommer från familjer som lever på månadslöner på 1 000 rand i månaden*. Genom utbildningen kan Charmaine få ett arbete som ger henne 10 000 i ingångslön säger rektor Uzendts Peter, som sedan visar runt i salarna där mekanik, el och svetsning praktiseras.

Han betonar att det är enorma klyftor i landet och att det finns ett behov av ökad teknisk kompetens på arbetsplatser i Sydafrika. Regeringens prioriteringar på grundutbildning har gjort att yrkesskolor blivit eftersatta och flera har varit tvungna att stänga ner. Konsekvensen av denna politik blev ett gap som Uzendt Peters ville fylla genom att starta yrkesskolan och tillhandahålla nyutbildade tekniker.

Charmaine får tillsammans med eleverna, drygt 400 som alla bor i Soweto, en stor chans till jobb tack vare att teori varvas med praktik. 

 – Resan har varit lång och vi har kämpat för att få allt att fungera på skolan. Nu ser vi, de senaste åren, att vi lyckas, säger rektorn.

Han berättar om skolmodellen som har som mål att fånga upp elever som aldrig någonsin skulle ha råd att gå en teknikutbildning. Första steget är High School och därefter följer tre års college. Uzendts berättar om företagen de samarbetar med, och som fångar upp eleverna som lärlingar under praktikperioderna vilket sedan ofta leder till anställning.

 – Företagen är viktiga partners, inte bara sponsorer, utan dem hade det inte gått, konstaterar han och nämner Scania, Atlas Copco, Alfa Laval, Volvo och Short Notice.

Tillsammans med näringslivet spelar också det svenska biståndet en roll. Institutet får ett litet katalytiskt stöd samt råd och kontakter från Sida som ger ytterligare skjuts till verksamheten.  De olika aktörernas engagemang har också väckt allt mer intresse från kommunen. Inte minst har resultaten från skolan fått tjänstemännen att också vilja höja bidragen.

  – Idag har drygt hundra elever examinerats och flera av dem har fått lärlingsjobb och vidareanställning på förtag som stödjer skolan.

Vi tittar in i salarna och ser hur de unga svetsarna hanterar verktygen iklädda tung skyddsutrustning, hur elever är i djup koncentration inför magnetisk polering och hur röda elsladdar kopplas ihop. Nästan hälften av eleverna är kvinnor, en målsättning för skolan.

 – Om vi kvinnor går ut ur köket, går männen in, och kvinnor kan ta plats i mansdominerande yrken, säger Pertinah Nlukombe, lärare i elektronik..

Hon kommer från Harare och lämnade Zimbabwe för att hitta jobb. Välutbildade gymnasie- eller civilingenjörer är det ont om i Sydafrika och det är därför nödvändigt med rekrytering utifrån.

Pertinah ser ut att vara en förebild för eleverna och sådana behövs menar såväl rektorn som Chairmaine.

 – Jo, jag har sett förebilder och blivit inspirerad av andra tjejer. Det har spelat roll tillsammans med mitt intresse förstås. När jag är klar tänker jag mig ett jobb i gruvindustrin och sedan universitetet, säger Charmaine.

*motsvarande tusen svenska kronor.