Program och projekt

Skyddsskor bereder mark för bättre villkor

Publicerad: den 26 januari 2012

Uppdaterad: den 13 februari 2013

Mask för ansiktet, säkra skor, handskar eller tillräckligt tålig overall. Det kan tyckas som enkla ämnen för ett biståndsprojekt men i verkligheten är dessa ting ingången till en långsiktig förändring för lantarbetare i Sydafrika.

- I början var jag själv skeptisk, tänkte att det skulle bli för många möten, för mycket prat, säger Lee Dale, chef över Martin Dales Seedlings  i Tzaneen - norra Sydafrika.

Med fyrtio anställda, och med bland annat 3 000 olika blommor i produktionen, är Dales familjeplantage ett av de mindre som är engagerade i arbetsmiljöprogrammet. För cirka tre år sedan fick ägaren frågan om han ville delta och det dröjde ett tag innan han tackade ja. Nu verkar hans företag, tillsammans med ett flertal andra parter, för bättre säkerhet för arbetarna.

Och det är ett stort gäng som samordnar sig kring frågorna. Från Sverige samarbetar fackförbundet Kommunal, som i sin tur har stöd av LO- TCO Biståndsnämnd. I Sydafrika engagerar sig fack- och arbetsgivarorganisationer liksom tjänstemän på det departement som ansvarar för arbetsfrågor.

Programmets projektledare Mopholosi Morokong menar att det är just samarbetet mellan olika parter som är nyckeln till framgång. Det tar dock tid. Mr Morokong driver på hårt. Han ord glöder i dialoger med arbetsgivare på plantage, jordbruk och fruktodlingar.

 - Dale var svår att få ”ombord”, men snart insåg han att samarbetet även gav honom vinster, bland annat ökad förtroende, säger han och nickar till Lee Dale.

Plantageägaren bollar tillbaka:

 - Jag träffar mina anställda en gång i månaden och diskuterar små eller stora ämnen. Sist talade vi bland annat om deras önskan om att få tillgång till en pensionsfond, säger Lee Dale.

Kärnan i programmet är de ambullerande skyddsombuden, som utses av arbetarna på farmen. Dessa personer åker, ungefär som svenska regionombud, till andra arbetsplatser för att kontrollera säkerheten. Med en checklista bockar de av om skyddsskor, masker vid besprutning, overaller och handskar används. Ombuden samtalar också med arbetarna för att fånga upp problem.

 - Arbetare på jordbruk riskerar mycket, som att falla från hög höjd, få något i huvudet, bli skadade av någon maskin. Att samlas kring dessa frågor är bra, konstaterar Mopholosi Morokong.

Jordbruket sysselsätter cirka nio procent av arbetarna i Sydafrika. Gruppen blir ännu större när man även räknar in tillfälliga arbetare, ofta migranter, som anställs vid skörd. Vid sidan av gruvdrift och byggnadsjobb är jordbruket den farligaste industrin att jobba i, enligt de fackliga parterna.

 - Det är klart att säkerhetsfrågorna blir ingången till andra problem, som migranternas villkor och de låga lönerna, säger Mopholosi Morokong. Och sådant kan vi fånga upp hos ombuden.

Ombudet Stayness Mahowa är ensam med två barn och bor med sin mor och far. Hon är gruppledare på Martin Dales Seedlings vilket ger henne dubbelt så hög lön som de andra - 3 000 kronor i månaden.

 - Idag har vi arbetare en bättre relation med ägaren och vi kan tänka långsiktigt på säkerhetsfrågorna. Skydd mot kemikalier är ett viktigt ämne, säger hon stolt.

Men någon organiserad facklig verksamhet är inte aktuellt.

 - Tillsammans vill de hellre träffas som liten grupp, utan att tillhöra ett fack, berättar Lee Dale och Stayness Mahowa kan inte annat än hålla med, än så länge.

Det långsiktiga målet för programmet med att få arbetare att organisera sig för bättre villkor är komplicerat. Satt i ett globalt perspektiv är det inte lätt, varken för arbetarna eller arbetsgivarna. Att vara medlem i ett fackförbund kostar en procent av inkomsten och då lönen är låg vägs varje öre.

Dorcas Maunatlala är en av Dales anställda sedan många år. Försiktigt, med en smal sticka, för hon ned rödbetsfrön i små lådor. Dorcas har en lön på  1 400 kronor i månaden och som ska räcka till henne och hennes tre barn.

 - Många har arbeten vid sidan av, säljer tomater, odlar egna grödor, säger hon.

Arbetsgivare i programmet menar att de också slåss med sina villkor. Visst önskar de att de kunde öka lönerna, men i så fall skulle de inte kunna driva sina jordbruk. Och den globala fackliga organisationen IUF som organiserar lantarbetarna och FN:s organ för arbetsfrågor ILO , kämpar med lagstiftning.

 - Jordbrukssektorn är en stor utmaning, säger Sue Longley från IUF´s sida. Vårt arbete siktar på bra handelsavtal och regler. Men att också rikta vårt engagemang till de små och medelstora jordbruken är viktigt för att stärka de mänskliga rättigheterna, säger hon.

Och Mopholosi Morokong ser små steg framåt. I programmet har 44 jordbruk och plantager utsett ombud. Strategier för preventivt arbete för säkerheten har skrivits, allt fler minimerar risken för skador och antalet som är  medvetna om sina rättighete ökar.

  - Att få flertalet att använda sig av skyddsskor och samlas kring en utbildning om arbetsförhållanden kan vara början till förbättringar på andra plan, betonar mr Morokong.

Sidansvarig:

Svenska organisationer bedriver bistånd

Folkrörelser, kvinnogrupper, miljörörelser och fackförbund är viktiga aktörer i det civila samhället i arbetet med att förbättra fattiga männsikors livsvillkor. Därför samarbetar vi med dem. Läs mer om villkoren för det arbetet.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.