Sudan

Utvecklingen i Sudan

Publicerad: den 17 juni 2009

Uppdaterad: den 19 mars 2013

Befolkningen har drabbats hårt i det konflikthärjade Sudan. Striderna i Darfur-området har orsakat en av de värsta humanitära katastroferna i världen. En folkomröstning hölls i början av 2011 och i juli delades landet och södra Sudan blev en egen stat.

Sudan är ett av Afrikas till ytan största länder, befolkat av ett stort antal olika etniska grupper. De flesta försörjer sig på jordbruk och boskapsskötsel. Det talas hundratals olika språk i landet, som till stora delar domineras av Saharaöknen. Liksom för grannlandet Egypten i norr har Nilens flöde varit grundläggande för landets kultur och existens.

Landet har en enorm utvecklingspotential tack vare sina naturresurser. På senare tid har ökade oljefyndigheter stärkt den nationella ekonomin i vissa delar av delar av landet, framför allt de större städerna och områdena kring huvudstaden Karthoum.

Men Sudan är också hemsökt av ständiga inbördeskrig. Sedan självständigheten från Storbritannien och Egypten 1956 har landet bara haft elva år av fred. En av orsakerna till konflikterna är att stora delar landet står utan politiskt och ekonomiskt inflytande. Dessutom saknar många människor möjlighet att påverka och förbättra sin situation.  

Klimatförändringar orsakar konflikter 

2003 bröt en konflikt ut i området Darfur i västra Sudan, med svåra problem för befolkningen som följd. Striderna har skördat hundratusentals liv och över två miljoner människor har flytt från sina hem. 
Striderna i Darfur sades inledningsvis bero på motsättningar mellan araber och afrikaner. Men bland andra FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon har hävdat att konflikterna började som en ekologisk kris, orsakad delvis av klimatförändringarna. Torka gör att det finns allt mindre mark att odla och sköta sin boskap på.

Åren av strider har tillsammans med återkommande perioder av torka orsakat djup fattigdom i många delar av landet. Utbildning och sjukvård är eftersatt, och undernäring och dåliga sanitära förhållanden minskar motståndskraften mot sjukdomar.

Situationen för kvinnor är särskilt svår. 1989 infördes islamistiska sharialagar i norra Sudan, som begränsar kvinnornas liv. Kvinnlig könsstympning är vanligt.

2005 avslutades den över 20 år långa konflikten mellan centralregeringen och den gerilla som stridit för självstyre för södra Sudan. Avtalet innebar en historisk möjlighet till fred och hållbar utveckling och efter en folkomröstning bildade den södra delen av landet en egen stat - Sydsudan - år 2011.

Oklart kring oljan 

Från 1990-talet utvecklades Sudan till en av Afrikas största oljeproducenter. Oljeutvinningen har framförallt skötts av utländska företag; i synnerhet asiatiska bolag har intressen i landet. Viktigaste handelspartner är i dag Kina, som uppges ha köpt två tredjedelar av Sudans olja.

Eftersom de flesta oljekällorna låg i den södra delen av landet rådde det ända fram till Sydsudans självständighet tvivel om att regeringen i Khartoum verkligen skulle gå med på att släppa ifrån sig halva landet och sin viktigaste inkomst. Oklarhet om fortsatt fördelning av oljeinkomsterna, och hur mycket Sydsudan måste betala för att få använda oljeledningarna norrut och Sudans hamnar vid Röda havet, gör att risken för framtida konflikter med den nya grannen är stor.

Förhållandet mellan länderna är fortsatt komplicerat på grund av den oklara gränsdragningen i oljerika områden och sydsudanesernas utsatta situation i Sudan. Länderna anklagar dessutom varandra för militära ingrepp på ömse sidor om gränsen.

Stor osäkerhet råder kring den framtida utvecklingen i både Sudan och Sydsudan. Samtidigt står båda länderna inför enorma utmaningar och har stora behov av stöd.
Sidas arbete i Sudan handlar dels om långsiktigt stöd, dels om humanitära insatser.

Fokus ligger på två områden:
• fredsbyggande och demokratisering
• påtagliga fredsvinster inom det sociala området

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.