Ett fredsavtal i Kenya 2004 ledde till att ett övergångsstyre bildades, men detta kontrollerar bara delar av huvudstaden Mogadishu med hjälp av en fredsstyrka från Afrikanska unionen (AU). Större delen av mellersta och södra Somalia behärskas av olika islamistgrupper, främst det militanta al-Shabab.
Somalia ligger på Afrikas horn. Landet utgörs till största del av träd-, gräs- eller busksavanner. En stor del av befolkningen försörjer sig på boskapsskötsel. Återkommande torrperioder skapar stora problem. 2011 drabbades regionen av den svåraste torkan på 60 år och i Somalia avled tusentals människor av svält. Läget försvårades av att al-Shabab på många håll hindrade hjälporganisationer från att bistå befolkningen.
Präglas av klanväsendet
Klanväsendet präglar en stor del av samhället och de flesta av invånarna tillhör någon av de sex stora klanerna: darod, issaq, dir, hawiye, rahawein och digil. Det finns också flera minoritetsgrupper, bland annat olika bantufolk.
På 1800-talet koloniserades Somalia av Storbritannien och Italien. Efter självständigheten 1960 följde en tid av svag ekonomisk utveckling, korruption och rivalitet mellan klanerna. 1969 tog militären makten, under ledning av Mohamed Siad Barre som försökte forma landet efter sovjetisk förebild. Efter hans fall 1991 utbröt kaos då olika klanmiliser – och senare islamistgrupper – konkurrerade om inflytande.
Pirater som härjar utanför den somaliska kusten utgör ett allt större problem för de handelsfartyg som passerar området.
Ett land av poeter
Somaliskan fick ett eget skriftspråk först 1972. Både innan dess och senare har den muntliga poesin spelat en viktig roll för att sprida nyheter, kunskaper om det förflutna eller protestera mot förtryck. Poeterna har makt. Det finns exempel på hur de genom sina dikter lyckats störta en tyrannisk klanledare.
Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet