Bildspel
En sk dialogklubb möts i Kabagari, Rwanda. The Institute of Research and Dialogue for Peace (IRDP) har skapat dialogklubbar som en del i arbetet med att hjälpa rwandier att konfrontera sin mörka historia och bidra till landets omfattande försonings-process.
Foto: Stefan Rova
I dialogklubbar har en plattform skapats för "vanliga" rwandier att göra sin röst hörd. Foto: Stefan Rova
En sk dialogklubb möts i Kabagari, Rwanda. The Institute of Research and Dialogue for Peace (IRDP) har skapat dialogklubbar som en del i arbetet med att hjälpa rwandier att konfrontera sin mörka historia och bidra till landets omfattande försonings-process.
Foto: Stefan Rova
I dialogklubbar har en plattform skapats för "vanliga" rwandier att göra sin röst hörd. Foto: Stefan Rova
En sk dialogklubb möts i Kabagari, Rwanda. The Institute of Research and Dialogue for Peace (IRDP) har skapat dialogklubbar som en del i arbetet med att hjälpa rwandier att konfrontera sin mörka historia och bidra till landets omfattande försonings-process.
Foto: Stefan Rova
I dialogklubbar har en plattform skapats för "vanliga" rwandier att göra sin röst hörd. Foto: Stefan Rova
Program och projekt

Samtal för varaktig fred

Publicerad: den 28 juli 2009

Uppdaterad: den 8 juni 2010

Efter folkmordet 1994 har de etniska skiljelinjerna i Rwanda formellt raderats ut. De id-kort som stämplade invånare som hutu eller tutsi finns inte längre kvar. Under ytan pyr dock fortfarande misstro och rädsla. Ett sida-stött projekt skapar dialog kring tabun som än idag förlamar det rwandiska samhället.

År 2001 inledde the Institute of Research and Dialogue for Peace (IRDP) sitt arbete med att hjälpa rwandier att konfrontera sin mörka historia och bidra till landets omfattande försonings-process.

Projektet inleddes i en tid och i en situation då undertryckta stämningar sedan folkmordet skapat en genomträngande misstro i det rwandiska samhället. I sin rädsla för att tända en ny gnista till konflikt hade regeringen länge undvikit att diskutera de känsliga frågor som delat landet sedan katastrofen. Tystnaden behövde brytas.

IRDP kunde i egenskap av oberoende aktör långsamt vinna folkets förtroende. Genom att skapa olika forum för debatt, såväl i dialogklubbar på landsorten som i politiska intressegrupper på nationell nivå, gavs människor en plats att ventilera och bearbeta de tabubelagda ämnen som skapat svåra klyftor i landet.

Dialogklubbar ger folket en röst

Ett av IRDP:s viktigaste initiativ har varit att engagera fattiga människor på landsbygden i samhällsdebatten. Genom att starta dialogklubbar, där familjer på olika sidor konflikten möts, har en plattform skapats för ”vanliga” rwandier att göra sin röst hörd.

Samtalen har berört känsliga frågor i sviterna av folkmordet men också lett till ekonomiska samarbeten som knutit deltagarna närmare varandra.

De regelbundna mötena, två gånger i månaden, leds av en moderator som utbildas av IRDP. Ett viktigt fokus för diskussionerna är naturligtvis den konfliktfyllda historien men även bredare frågeställningar kring bristerna i Rwandas unga demokrati.

Öppnare dialog stärker demokratin

Målet för IRDP har varit att skapa en genomgripande samhällsdebatt, från bönder till ministrar. Dialogklubbarnas möten filmas därför och visas för intressegrupper på nationell nivå. Landets hierarkiska politiska traditioner har tidigare begränsat fattiga människors möjlighet att komma till tals. Genom IRDP:s effektiva spridning av filmer och mötesprotokoll har detta förändrats.

En fråga som diskuterades livligt i dialogklubbarna var varför oppositionspartier inte representerades på lokal nivå. Diskussionen tog sedan fart även i de nationella grupper som sammansatts av IRDP. Sannolikt bidrog debatten till att skynda på den nya lag som idag tillåter andra politiska partier att etablera sig ute i distrikten.

Den sittande regeringen är dock väldigt försiktig, rädslan för nya konflikter bromsar reformtakten och gör vägen mot en öppen demokrati krokig. Även bland folket är frågor kring etnicitet ännu oerhört laddade. Rwanda behöver tid men ett första frö mot ett öppnare samhälle är sått.

Sidansvarig:

Sidas kommunikationsavdelning
 
Tipsa en vän
Översvämningskatastrofen i Pakistan
Husruiner efter översvämningarna i Pakistan. Tali Village, Baluchistan
Foto: UNHCR/N. James

Det här gör Sverige

Översvämningarna i Pakistan har drabbat närmare 20 miljoner människor - det är fler än tsunamikatastrofen 2004 och jordbävningen på Haiti i år. Det samlade svenska humanitära stödet till Pakistan omfattar idag över 230 miljoner kronor.

Karta
Foto: Sida

Sida arbetar på uppdrag av riksdag och regering

Sida har uppdraget att minska fattigdomen i världen. Huvuddelen av biståndsbudgeten går till samarbete med olika länder. I Östeuropa arbetar vi med reformarbete som bekostas av ett särskilt anslag inom biståndsbudgeten. Samverkan mellan Östersjöns grannländer drivs av Östersjöteamet i Visby. Det bekostas utanför biståndsbudgeten.

Webbspel
Foto: Sida
Webbspel och frågesport

Vad kan du om globala frågor?

Zenit City är två interaktiva berättelser om jämställdhet, aids, mänskliga rättigheter, demokrati och utbildning. Berättelsen bygger på erfarenheter från utvecklingssamarbetet. Som spelare går du in i en roll och gör olika val. Passa också på att testa dina kunskaper om världen i vår frågesport!

[Unknown]

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling.

En pojke badar i Mekongfloden. Sida stöder hållbar utveckling i området.
Foto: Chien-min Chung/The New York Times/Scanpix

Viktiga områden för minskad fattigdom

Demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen. Det är de områden Sverige prioriterar inom biståndet.