Många länder har kunnat dra nytta av globaliseringen och öka sin andel av världshandeln. De minst utvecklade länderna, de så kallade MUL-länderna, har däremot inte integrerats i världsekonomin i samma takt. Idén till handelsinstitutet Trapca föddes 2001 då Sverige hade ordförandeskapet i EU för första gången och var värd för en FN-konferens för världens minst utvecklade länder.
– Vid MUL-ländernas handelspolitiska förhandlingar var det uppenbart att deras representanter hade bristfälliga detaljkunskaper om handelspolitik och stämningen blev ganska frustrerad, berättar Elisabeth Löfvander, från Sidas regionala team för miljö och ekonomisk utveckling i Afrika.
Efter mötet började Sida undersöka möjligheten att bidra till etablerandet av ett handelspolitiskt institut i ett av MUL-länderna. Eftersom de flesta av de 50 länderna ligger i Afrika söder om Sahara var det ganska naturligt att institutet skulle upprättas i ett afrikanskt land. Tanken var att länderna skulle få ökad handelspolitisk kompetens och bättre förutsättningar att samarbeta i förhandlingar.
Efter ett grundligt förarbete invigdes Trapca, The Trade Policy Training Center in Africa, i december 2006. Programmet är ett samarbete mellan Lunds universitet och ESAMI (Eastern and Southern Management Institute) i Arusha, Tanzania. ESAMI är ett panafrikanskt institut som ägs av tio afrikanska stater. ESAMI hade redan börjat engagera sig i handelspolitiska frågor och var intresserad av att samarbeta kring Trapca.
Stor efterfrågan på studieplatser
Inträdeskraven på institutet är en akademisk grundexamen i ett relevant ämnesområde och enbart under år 2010 hålls 31 kurser i bland annat handelspolitik och handelsrätt.
– Behovet är enormt och det är en stor efterfrågan på studieplatser, säger Göte Hansson, professor i internationell ekonomi vid Lunds universitet och "academic director" på Trapca.
Undervisningen sträcker sig från enstaka, korta kurser och workshops till en Masterutbildning som omfattar två års studier. Hittills har femton elever fått en masterexamen och senast sökte 1 300 personer till de åtråvärda tjugo platserna.
– Det går bra för våra studenter och vi ser att många får höga tjänster efter sin examen, bland annat som förhandlare i Genève.
Andra exempel som Göte Hansson tar upp är masterstudenter som arbetar som toppförhandlare eller tjänstemän på hög nivå i EAC (East African Community) och COMESA (Common Market for Eastern and Southern Africa).
Göte Hansson, som har utformat utbildningsplanen, kvalitetssäkrar undervisningen och leder verksamheten på det akademiska området. Flera internationella institutioner och organisationer har visat stort intresse för Trapca.
Lärarna kommer från internationella och regionala organisationer som WTO, Världsbanksinstitutet (WBI), EAC och COMESA samt välkända akademiska institutioner som London School of Economics, WTI i Bern och ett antal afrikanska universitet. Och i Trapcas styrelse sitter AU:s vice ordföranden.
– Trapca ska inte vara alltför orienterat mot västvärldens handelspolitiska problem, säger Göte Hansson. Det ska vara ett afrikanskt institut och studenterna ska känna att deras frågor är i centrum. Vi vill heller inte att det ska vara anslutet till ett nationellt universitet för att betona att inget enskilt land ”äger” institutet.
Ger kvinnor en karriärmöjlighet
Huvuddelen av studenterna kommer från myndigheter, institutioner och affärsvärlden i
engelskspråkiga länder som Zambia, Etiopien och Tanzania. Men Trapca har även haft studerande från exempelvis västafrikanska länder och Bangladesh i Asien.
Målet är att hälften av de studerande ska vara kvinnor, nu har Trapca cirka 40 procent kvinnliga studenter.
– Många ser den här utbildningen som sin stora chans och det går väldigt bra för kvinnorna, konstaterar Göte Hansson. Av de fem toppstudenterna på den senaste masterkursen var fyra kvinnor.
Det har funnits diskussioner om att låta institutet bli helt självfinansierat genom att ta ut avgifter. Risken är då att själva grundidén – att öka MUL-ländernas förhandlingskapacitet – kommer att försvinna, menar Göte Hansson.
– Istället blir det då rikare länder, som exempelvis Sydafrika, som har råd att skicka studenter. Jag är rädd att även kvinnorna kommer att prioriteras bort om avgifterna är alltför höga. Det vore därför bättre om Sida ytterligare, förhoppningsvis tillsammans med andra finansiärer, fortsätter att stödja programmet och att även stödet för kvinnornas deltagande ökar.
På sikt hoppas Göte Hansson att Trapca kan bidra till ökade kunskaper i handelspolitik och därigenom skapa möjligheter till ökad handel och hållbar fattigdomsbekämpning för världens minst utvecklade länder.
