Bildspel
Ett friskt korallrev vid Mafia Island, Tanzania.
Foto: I. Bryceson
Ett friskt korallrev vid Mafia Island, Tanzania. Foto: I. Bryceson
Govuro,  ett av de mest omfattande mangroveområdena i Mocambique drabbades år 2000 av en klass 4-cyklon. Över tio år senare har stora delar fortfarande inte återhämtat sig.
Foto: Celia Macamo
Govuro, ett av de mest omfattande mangroveområdena i Mocambique drabbades år 2000 av en klass 4-cyklon. Över tio år senare har stora delar fortfarande inte återhämtat sig. Foto: Celia Macamo
Marinforskare från Kenya och Mocambique undersöker skadorna efter en cyklon i Guvuro, Mocambique.
Foto: J. Bosire, Kenya Marine & Fisheries Research Institute (KFMRI).
Marinforskare från Kenya och Mocambique undersöker skadorna efter en cyklon i Guvuro, Mocambique. Foto: J. Bosire, Kenya Marine & Fisheries Research Institute (KFMRI).
program och projekt

Marinforskning ska ge ny kunskap om klimatförändringar

Publicerad: den 15 november 2011

Uppdaterad: den 24 november 2011

Kunskapen om hur klimatförändringarna påverkar miljön på land är idag relativt stor. Men när det gäller haven och kustområdena saknas fortfarande information. Ett marint forskningsprojekt i västra Indiska Oceanen ska därför fylla kunskapsluckorna och ta fram en gemensam plan för hur problemen ska bemötas.

WIOMSA, det marina forskningsrådet för västra Indiska Oceanen har i snart 20 år bidragit till en ökad kunskap om havs- och kustmiljöerna i regionen; en region som omfattar Afrikas hela östkust samt fem av västra Indiska Oceanens ö-nationer. Klimatrelaterad forskning är däremot ett relativt nytt område. WIOMSA ska med hjälp av ett treårigt stöd från Sida studera hur klimatförändringarna påverkar hav och kuster, och vilka anpassningsåtgärder som gör mest nytta.

– Vi har finansierat 12 olika forskningsprojekt i regionen, med hjälp av stödet från klimatsatsningen. Till exempel har vi studerat i vilka områden korallreven påverkas minst av havsuppvärmningen, beroende på hur de varma vattenströmmarna går längs kusten. Dessa områden har störst chans att överleva och behöver därför prioriteras när det gäller skydd från överfiske och skadliga fiskemetoder, säger Julius Francis, på WIOMSA:s sekretariat på Zanzibar utanför Tanzania.

Mangroveträdens förmåga att klara av översvämningar, eller ökade sedimenteringar är ett annat forskningsprojekt. Här handlar det om att identifiera vilken sort av mangrove som är tåligast och plantera ut den i de mest känsliga och sårbara områdena.

Klimatförändringar är långsiktiga förändringar. Men människorna i de fattiga kustbyarna är mer fokuserade på hur de ska klara morgondagen än hur det ser ut om fem år, förklarar Julius Francis. Ett av projekten handlar därför om att titta på kortsiktiga variationer av klimatet, och se hur de hänger ihop med de långsiktiga förändringarna.

– Forskare har studerat hur de förändrade regnmönstren hänger ihop med de stigande havstemperaturerna. Utifrån det ska man ta fram en modell som kan ge bönder information om huruvida regnen kommer i tid eller försenas. Havstemperaturernas påverkan på monsunvindarna är också något som studeras. Många fiskare säger att det blir fler perioder med starka vindar, vilket minskar antalet dagar när de kan ge sig ut och fiska.

De 12 forskningsprojekten är en del av det anpassningsarbete som finansieras av Sida. Policyarbetet är en lika viktig komponent, och en konferens som hölls på Mauritius 2011 samlade för första gången politiker och forskare från hela regionen till en öppen diskussion om hur klimatförändringar påverkar havs- och kustmiljöer.

Att ta fram kunskap om klimatförändringarna och identifiera vad som behöver göras är ett första steg. För att sedan genomföra anpassningsåtgärderna behövs en gemensam plan.

– Alla länder i regionen har sina prioriteringar, men många av klimatproblemen är av gränsöverskridande natur, säger Julius Francis. Därför arbetar vi med att ta fram en gemensam strategi för hela regionens hav- och kustmiljöer, tillsammans med UNEP och FN:s Nairobikonvention. Målet är att ha ett dokument klart när parterna i Nairobikonventionen möts i april 2012.

För att klimatforskningen ska kunna göra verklig skillnad behövs ett långsiktigt perspektiv på arbetet. Samarbetet mellan forskare och beslutsfattande institutioner behöver förbättras, så att den kunskap som tas fram faktiskt används när myndigheter tar beslut, menar Julius Francis:

– Vi säger till de forskare som vi finansierar att tänka längre än att bara få sina resultat publicerade i en tidskrift. I en del av våra projekt har vi lyckats bra, och vi får gehör för den kunskap vi har som regionens ledande forskningsråd med den största portföljen klimatrelaterade projekt.

  

Fakta om stödet till klimatforskning:

Sida har i snart 20 år stött marin forskning i Östra Afrika och har bidragit till uppbyggnaden av det marina forskningsrådet WIOMSA, (Western Indian Ocean Marine Science Association), baserat på Zanzibar.

WIOMSA stödjer forskning i samtliga länder utom Somalia i regionen för västra Indiska Oceanen regionen, WIO. WIO omfattar tio länder: Somalia, Kenya, Tanzania, Mocambique, Sydafrika samt önationerna Mauritius, Komorerna, Reunion-France, Seychellerna och Madagaskcar. 

Sidas stöd till forskning om klimatförändringar i regionens kust- och havsmiljöer uppgår till totalt 13 miljoner kronor och utgår för perioden 2009-2011. En utredning om en förlängning av stödet pågår. 

 

Sidansvarig:

Adapting to a Changing Climate

Regeringens särskilda Klimatsatsning
Foto: Sida
Projektet är ett av många som fått stöd genom Regeringens särskilda klimatsatsning 2009-2012. En broschyr om satsningen och dess resultat togs fram till Klimatkonferensen COP17 i Durban i november 2011.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.