Flyktingar som återvänt till Burundi efter många år i exil i Tanzania, sitter och samtalar utanför ett transitläger i Makambaprovinsen.
Foto: Jean Pierre Aime Harerimana/Reuters/Scanpix

Flyktingar som återvänt till Burundi efter många år i exil i Tanzania, sitter och samtalar utanför ett transitläger i Makambaprovinsen. Foto: Jean Pierre Aime Harerimana/Reuters/Scanpix

Program och projekt

Fredsorganisation kliver ur Mandelas skugga

Publicerad: den 18 januari 2010

Uppdaterad: den 31 oktober 2012

Ur oroligheterna kring Sydafrikas historiska första demokratiska val 1994 föddes fredsorganisationen ACCORD. Organisationen medlade då framgångsrikt mellan olika maktgrupperingar i ett minerat politiskt landskap. Idag har ACCORD vuxit till en respekterad regional aktör inom konfliktlösning och konfliktförebyggande arbete - med ett växande inflytande över hela Afrika.

Sida stödjer ACCORD, African Centre for the Constructive Resolution of Disputes, i dess strävan att bidra till hållbar fred och utveckling i Afrika. Genom sitt arbete i högprofilerade medlingsinsatser, inte minst i Burundi och Kongo med Mandela och Botswanas förre president Masire som chefsmäklare, har organisationen nått en stark legitimitet som opartisk konfliktlösare.

– ACCORD arbetar med aktiv medling på plats i konfliktområden samtidigt som man bedriver utbildningsverksamhet. Målet är alltid att avföra våldet från den politiska agendan och att få människor att driva sina frågor i demokratiska fora istället för med en kalashnikov i handen, berättar Tor Sellström. Han har arbetat som expertrådgivare på ACCORD:s kontor i Sydafrika under fyra år, en postering finansierad av Sida.

Lokala lärdomar stärker regionalt konfliktarbete

ACCORD har medlat i flera större konflikthärdar sedan organisationens etablering. I Burundi, som sedan tidigt 1970-tal plågats av etniska motsättningar, har man varit särkskilt aktiv och etablerat flera lokalkontor. Idag är situationen i landet mer stabil och många fördrivna flyktingar återvänder till sina hembyar.

Hemvändande flyktingar är dock en explosiv fråga då flyktingarnas hus och mark ofta är tagna i besittning av just de människor som en gång fördrev dem. I denna miljö verkar ACCORD för att finna praktiska lösningar på mycket känsliga tvistefrågor.

– Vi sammanför olika parter genom att arbeta med traditionella samhällsstrukturer. Vi engagerar och utbildar lokala ledare och försöker sedan förhandla med båda parter. I 80 procent av fallen kommer de överens. Det har varit mycket framgångsrikt. Frågan löses i regel med att man delar upp jordstycket mellan sig och att man använder hus, brunn och andra faciliteter gemensamt, förklarar Tor Sellström.

De viktiga lärdomar som dragits från det lokala medlingsarbetet i Burundi har redan kunnat appliceras i andra konfliktsituationer i regionen. Konflikten i Angola tangerar delvis den problematik som spelats upp i Burundi. Stridigheter mellan bosättare och hemvändande flyktingar riskerar även där att omkullkasta en bräcklig fredsprocess.

– I Angola har vi kunnat överföra värdefulla erfarenheter från arbetet på gräsrotsnivå i Burundi. Det är en fördel med ett regionalt angreppssätt, att genom ”best practice” kunna stärka den samlade regionala kunskapen kring konflikthantering, berättar Tor Sellström.

Afrikanska Unionen en viktig samarbetspartner

För att stärka den kontinentala kapaciteten att svara upp mot behoven för konfliktlösning i Afrika krävs också att ACCORD:s kunskaper utnyttjas utanför den egna organisationen. Samarbeten med Afrikanska Unionen och andra regionala samarbetsorganisationer bidrar idag till att bygga upp permanenta institutioner för inhemsk afrikansk konfliktlösning

– Idag ar ofta en känd person medlare i en konflikt, till exempel Kofi Annan. Men det krävs en bredare administrativ kunskap i de här organisationerna om fredsarbetet i Afrika skall få önskad kontinuitet, avslutar Tor Sellström från sitt kontorsrum i Durban, Sydafrika

.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.