Flyktingar som återvänt till Burundi efter många år i exil i Tanzania, sitter och samtalar utanför ett transitläger i Makambaprovinsen.
Foto: Jean Pierre Aime Harerimana/Reuters/Scanpix

Flyktingar som återvänt till Burundi efter många år i exil i Tanzania, sitter och samtalar utanför ett transitläger i Makambaprovinsen. Foto: Jean Pierre Aime Harerimana/Reuters/Scanpix

Program och projekt

Fredsorganisation kliver ur Mandelas skugga

Publicerad: den 18 januari 2010

Uppdaterad: den 3 juni 2010

Ur oroligheterna kring Sydafrikas historiska första demokratiska val 1994 föddes fredsorganisationen ACCORD. Organisationen medlade då framgångsrikt mellan olika maktgrupperingar i ett minerat politiskt landskap. Idag har ACCORD vuxit till en respekterad regional aktör inom konfliktlösning och konfliktförebyggande arbete - med ett växande inflytande över hela Afrika.

Sida stödjer ACCORD, African Centre for the Constructive Resolution of Disputes, i dess strävan att bidra till hållbar fred och utveckling i Afrika. Genom sitt arbete i högprofilerade medlingsinsatser, inte minst i Burundi och Kongo med Mandela och Botswanas förre president Masire som chefsmäklare, har organisationen nått en stark legitimitet som opartisk konfliktlösare.

– ACCORD arbetar med aktiv medling på plats i konfliktområden samtidigt som man bedriver utbildningsverksamhet. Målet är alltid att avföra våldet från den politiska agendan och att få människor att driva sina frågor i demokratiska fora istället för med en kalashnikov i handen, berättar Tor Sellström. Han har arbetat som expertrådgivare på ACCORD:s kontor i Sydafrika under fyra år, en postering finansierad av Sida.

Lokala lärdomar stärker regionalt konfliktarbete

ACCORD har medlat i flera större konflikthärdar sedan organisationens etablering. I Burundi, som sedan tidigt 1970-tal plågats av etniska motsättningar, har man varit särkskilt aktiv och etablerat flera lokalkontor. Idag är situationen i landet mer stabil och många fördrivna flyktingar återvänder till sina hembyar.

Hemvändande flyktingar är dock en explosiv fråga då flyktingarnas hus och mark ofta är tagna i besittning av just de människor som en gång fördrev dem. I denna miljö verkar ACCORD för att finna praktiska lösningar på mycket känsliga tvistefrågor.

– Vi sammanför olika parter genom att arbeta med traditionella samhällsstrukturer. Vi engagerar och utbildar lokala ledare och försöker sedan förhandla med båda parter. I 80 procent av fallen kommer de överens. Det har varit mycket framgångsrikt. Frågan löses i regel med att man delar upp jordstycket mellan sig och att man använder hus, brunn och andra faciliteter gemensamt, förklarar Tor Sellström.

De viktiga lärdomar som dragits från det lokala medlingsarbetet i Burundi har redan kunnat appliceras i andra konfliktsituationer i regionen. Konflikten i Angola tangerar delvis den problematik som spelats upp i Burundi. Stridigheter mellan bosättare och hemvändande flyktingar riskerar även där att omkullkasta en bräcklig fredsprocess.

– I Angola har vi kunnat överföra värdefulla erfarenheter från arbetet på gräsrotsnivå i Burundi. Det är en fördel med ett regionalt angreppssätt, att genom ”best practice” kunna stärka den samlade regionala kunskapen kring konflikthantering, berättar Tor Sellström.

Afrikanska Unionen en viktig samarbetspartner

För att stärka den kontinentala kapaciteten att svara upp mot behoven för konfliktlösning i Afrika krävs också att ACCORD:s kunskaper utnyttjas utanför den egna organisationen. Samarbeten med Afrikanska Unionen och andra regionala samarbetsorganisationer bidrar idag till att bygga upp permanenta institutioner för inhemsk afrikansk konfliktlösning

– Idag ar ofta en känd person medlare i en konflikt, till exempel Kofi Annan. Men det krävs en bredare administrativ kunskap i de här organisationerna om fredsarbetet i Afrika skall få önskad kontinuitet, avslutar Tor Sellström från sitt kontorsrum i Durban, Sydafrika

.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Årsredovisning 2011
Årsredovisningen omslag 2011
Foto: IOM/Daniel Desmarais

Siffror och resultat

Sidas årsredovisning för 2011 visar att Sida har en budget i balans. I den tillhörande resultatbilagan redovisar vi resultat från fyra geografiska samarbetsstrategier och resultat och lärdomar inom området demokrati och mänskliga rättigheter.

Pojke med solglasögon
Foto: Sofia Norlin

Exempel på projekt

Vi stödjer cirka 3 500 insatser, på områden och i länder som prioriteras av Sverige. Alla samarbeten föregås av en bedömning av var vi kan göra mest nytta i förhållande till landets egna möjligheter, för att uppnå bästa möjliga resultat. Här kan du läsa om några av dem.

Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Basinformation om svenskt bistånd

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.

Stort utbud av internationella tidskrifter i La Paz, Bolivia.
Foto: Victor Brott

Policyer och strategier

Riktlinjer som styr arbetet

Arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter styrs av en policy. Vi arbetar också för demokratisering och yttrandefrihet, en särskild satsning som styrs av en strategi. Här hittar du dessa och våra andra styrdokument.

[Unknown]

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.