Från konflikt till dialog – Okavangofloden förenar grannländer

En gång varje år piskar sommarregnen marken på det angolanska höglandet. I landets sydöstra delar samlas ofantliga mängder vatten som ger liv till Okavangofloden, en av Afrikas största. Floden letar sig ner från Angolas bergslandskap, genom Namibias ökenområden, till det djurrika Okavangodeltat i Botswana.

Okavangofloden är av avgörande betydelse för människors försörjning i en av Afrikas torraste regioner. I takt med att befolkningen ökar och allt fler industrier växer fram krävs gränsöverskridande strategier för att säkra kvalitén och mängden färskvatten i de tre länderna. En hållbar plan för flodens framtid är också av stor vikt för att bevara den biologiska mångfalden i Okavangodeltat, en unik oas i Kalahariöknen.

Nytt sekretariat skapar nya samarbetsmöjligheter

Therése Sjömander Magnusson är Sidas ansvariga programhandläggare för regionstödet till flodkommissionen OKACOM:s nytillsatta sekretariat, vars uppgift är att koordinera ländernas samarbetsprojekt kring floden. Från Sveriges ambassad i Maputo, Moçambique, berättar hon hoppfullt om de nya möjligheter som tillkommit genom en allt mer intensiv dialog länderna emellan.

- Efter att Angolas inbördeskrigat avslutats i slutet av 90-talet blev det uppenbart att länderna hade ett starkt intresse av att börja samarbeta om den gemensamma resurshanteringen kring floden. Okavangofloden har en potential att förena dessa länder, men det krävs samordning och det är här sekretariatet kommer in i bilden.

Vilken typ av samarbeten har inletts genom OKACOM och dess sekretariat?

- Exempelvis samlas hydrologer från de tre länderna innan regnperioderna för att bedöma om riskerna för översvämningar eller torka. Man byter information och utvecklar regionala strategier för att minimera de negativa riskerna, fortsätter Therése.

 - Sedan träffas regelbundet representanter från ländernas vattenministerier för att ta fram material som kan ligga som underlag för olika beslut från OKACOM:s sida. Beslut som ska leda till en hållbar vattenresursförvaltning i hela regionen. Det handlar mycket om att bygga upp ett gediget bakgrundsmaterial för ländernas politiker.

Floden har tidigare gett upphov till olika konflikter. Hur stor del av projektet grundar sig i konflikthantering?

- Det här är huvudanledningen till att Sverige tidigt började föra en dialog om möjligt stöd. Det handlar inte bara om att fler människor ska få en bättre och säkrare vattentillgång. Även konfliktperspektivet är en avgörande anledning till att vi ger stöd, och i fallet med Okavango är det en väldigt viktig fråga, berättar Therése.

- Det har till och med visat sig att man nu i andra frågor, som kanske är av mer nationellt intresse, har vänt sig till kommissionen. Man har använt det som ett forum för att ventilera frågor av både teknisk och politisk karaktär, för att förebygga konflikter och utnyttja den dialogfunktion som etablerats genom kommissionen.

Vad kommer att karakterisera OKACOM:s arbete under kommande år?

- Sekretariatet har bara funnits i knappt två år, så många initiativ är ännu på planeringsstadiet. Under de närmsta två åren ska man genomföra många av de projekt som föreslås i OKACOM:s kommande utvecklingsstrategi för Okavangos avrinningsområden. Då kommer vi också att avgöra vilka projekt vi har möjlighet att gå in och stödja.