Majoriteten av invånarna är fattiga och lever av jordbruk för självhushåll. Över hälften bor på den norra delen av högplatån i landets mitt. Namibia består till stor del av öken och är glest befolkat. Ökenlandskapet och djurparker med storvilt lockar många turister.
Tyskarna koloniserade området 1884 och tvingade in befolkningen i reservat. Efter uppror mot kolonisatörerna begick tyskarna vad som har kallats 1900-talets första folkmord på tiotusentals herero. Sydafrika tog över kontrollen 1919 och införde småningom apartheidlagar. Först efter en lång väpnad kamp och påtryckningar från FN blev Namibia självständigt.
Stora satsningar har gjorts på utbildning och hälsovård för att jämna ut de skeva levnadsvillkoren, och de svartas del i den formella ekonomin har ökat. Utvecklingen går trögt, men Namibia har mindre korruption än regionen i stort.
Ursprungsfolk
Damara, nama (även kallade khoikhoi eller ”hottentotter”) och san (bushmän) är Namibias ursprungsfolk som talar khoisanspråk med karaktäristiska klickljud. Deras förfäder bebodde södra Afrika i tusentals år men trängdes samman på små landområden och utsattes för diskriminering och förföljelse. Sans stenåldersmålningar av människor och djur på bergväggar och klippor kan i dag också ses bland annat på lerkärl.
Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet
