Budgetstöd innebär att biståndet betalas ut direkt till samarbetslandets nationella budget. En av förutsättningarna är att landet har en strategi för fattigdomsbekämpning. Fattigdomsstrategin är ett brett program för utveckling med särskilda satsningar på bland annat utbildning, hälsovård och ekonomisk utveckling. Dessutom utlovar strategin satsningar på kvinnors och flickors rättigheter och jämställdhet mellan könen.
– Genom att arbeta via Malis egna system stödjer vi genomförandet av fattigdomsstrategin och landets kapacitet, säger Lollo Darin, Sidas utvecklingsanalytiker för Mali. Vi gör en bedömning utifrån varje lands förutsättningar och Mali har lyckats upprätthålla en relativt god makroekonomisk stabilitet och skött sina statliga finanser förhållandevis väl.
Krav på demokrati och transparens
Förutom att landet ska ha en egen fattigdomsstrategi har Sveriges regering fyra andra kriterier som måste vara uppfyllda för att Sverige ska ge budgetstöd. Bland annat ska mottagarlandet ha transparenta och effektiva finansiella styrsystem och landets regering måste visa en tydlig vilja att bekämpa korruption.
Budgetstödet, som åren 2004-2009 omfatta 490 miljoner kronor, har bidragit till att regeringen lägger mer pengar på sjukvård och utbildning. Det har bland annat lett till att mödradödligheten och dödligheten för barn under fem år har minskat. Ett annat exempel är att fler förlossningar utförs med hjälp av utbildad personal – från 55 procent till 61 procent mellan 2006 och 2008. Inom utbildning har den ökade finansieringen gjort att fler barn, nära 80 procent, går i skolan. Detta trots att Mali har en mycket hög befolkningsökning – i genomsnitt föder varje kvinna 6,6 barn.
Som exempel på resultat inom andra sektorer kan nämnas att andelen av befolkningen som har tillgång till elektricitet har ökat från 17 procent till 25 procent (från 2006 till 2008). Även tillgången till rent dricksvatten har ökat med 4 procentenheter till 71,1 procent under samma tidsperiod.
Det finansiella stödet kompletteras av en politisk dialog med Malis regering. Här har Sverige bland annat lyft problemet med korruptionen.
– Korruption är en fråga som tidigare varit mycket tabubelagd, men som man nu har börjat diskutera öppet. I Mali finns flera kontrollstrukturer och ett politiskt engagemang för att bekämpa korruption, säger Susanna Hughes, ekonom för Sida i Mali.
Ett par exempel är att Mali tillsatt särskilda åklagare för att hantera korruption och ekonomisk brottslighet och sedan 2003 finns en oberoende riksrevisor som utför offentliga granskningar. Ett område som också behöver stärkas är kvinnors ställning, eftersom kvinnor idag till exempel har sämre möjligheter än män att ärva.
Kritik från Riksrevisionen
Trots framstegen har budgetstödet till Mali kritiserats av den svenska Riksrevisionen i en rapport från 2009. Man vände sig bland annat mot svaga kontrollsystem.
– Sida har följt regeringens riktlinjer för budgetstöd och tittat på såväl svagheter som styrkor. En del av kritiken i rapporten är också missvisande, till exempel nämns inte att Sida särskilt följt upp revisionsrapporterna från Malis Riksrevisor, säger Lollo Darin.
En kritik mot budgetstöd är att givaren förlorar kontrollen över pengarna som inte är direkt kopplade till ett speciellt användningsområde, och att landets regering kan använda stödet till militärutgifter istället för till exempelvis hälsa och utbildning.
– Men nu kan vi diskutera Malis samlade politik och fördelningen av hela budgeten varje år med landets regering, det gäller förstås även militära utgifter. Dessutom stärker vi samtidigt landets egna system och ägarskap, fortsätter Lollo Darin.
Andra fördelar med budgetstöd är att det minskar landets administrativa kostnader för att hantera biståndet, vilket gör det mer effektivt. Det ökar också landets eget ansvar för att bekämpa fattigdomen.
– Budgetstöd förenklar regeringens process, annars riskerar man parallella system med statstjänstemän som arbetar med projektstöd istället för att implementera den nationella politiken, förklarar Susanna Hughes.
Civilsamhället ska kunna ställa krav
Det finns också en tydlig koppling mellan budgetstöd och Sveriges stöd till det civila samhället. Genom att mer biståndspengar går genom den statliga budgeten stärks också möjligheten till att utkräva ansvar på nationell nivå.
– Politikerna ska ju inte stå till svars inför givarna utan inför sin egen befolkning. Det är därför vi stöttar civila samhällets organisationer. De kan ge information till medborgare på gräsrotsnivå om pengar som fördelats till hälsa och utbildning och stärka deras möjligheter att kräva bättre service.
En av de metoder Sida arbetat med i exempelvis Bangladesh, kallas Reality checks där en grupp forskare har besökt byar under flera år för att följa utvecklingen och ställa frågor till invånarna. I Mali planerar man att använda samma metod för att få en uppfattning om hur samhällsservicen fungerar på lokal nivå.
– Invånarnas svar kan användas i hearings på politisk nivå, säger Susanna Hughes. Vi ska inte bara diskutera med tjänstemän på finansministeriet, utan måste öka vår kunskap om fattiga människors behov. Människor ska kunna ställa frågor som: Hur påverkar detta mig? Och varför är inte resultaten bättre?
