Det var American Colonization Society som 1822 hade förmått USA att köpa det område vid Kap Mesurado som blev början till den nya staten. Dagens Liberia sträcker sig drygt 55 mil längs den västafrikanska kusten. En stor del av landet täcks av tropisk regnskog som dock minskar stadigt på grund av hård avverkning.
Militärkuppen 1980 blev början på en period av oro och ekonomiskt förfall. Läget förvärrades ytterligare 1989 då ett uppror lett av Charles Taylor utlöste ett blodigt inbördeskrig. Flera fredsavtal slöts, men följdes av nya strider. Först 2003 väcktes hoppet om en mer varaktig fred. En FN-styrka på upp till 15 000 man har hjälpt till att återupprätta säkerheten och avväpna milisgrupperna. Presidentvalet 2005 vanns av Ellen Johnson-Sirleaf som därmed blev den första kvinna som valts till statschef i Afrika. Taylor står idag inför rätta för sin roll i konflikten i grannlandet Sierra Leone.
Men såren efter kriget är djupa och det finns en risk för att nya oroligheter ska blossa upp. Ekonomin har börjat växa på nytt, men landet är beroende av omfattande internationell hjälp. Majoriteten av befolkningen lever av det de själva odlar.
Tidigare fanns en betydande export av främst järnmalm, timmer och gummi.
Kvinnoprotest för fred
Liberianska kvinnor på alla nivåer i samhället spelade en viktig roll för att driva igenom fredsavtalet 2003. Efter att 2 000 kvinnor suttit i dagar utanför Taylors kontor för att kräva fred gick han med på fredsamtal. Och vid de följande överläggningarna i Ghana hindrade kvinnor fysiskt rebelledarna från att lämna byggnaden där fredssamtalen pågick.
Uppgifterna har tagits fram i samarbete med Utrikespolitiska Institutet
