I Nairobis slumområde Kibera bor över 600 000 människor. Bostadsbrist och arbetslöshet har tvingat dem hit. I denna enorma labyrint pågår en intensiv verksamhet.
Foto: Per-Ulf Nilsson

I Nairobis slumområde Kibera bor över 600 000 människor. Bostadsbrist och arbetslöshet har tvingat dem hit. I denna enorma labyrint pågår en intensiv verksamhet. Foto: Per-Ulf Nilsson

Program och projekt

Toaletter ingen skitsak i Kibera

Publicerad: den 3 december 2009

Uppdaterad: den 13 januari 2012

De tjocka tornen sticker upp som utropstecken över Kiberas hav av rostiga plåttak. Det känns som om de parafraserar president Barack Obamas slagord ”Yes, we can”. Kenyanerna är stolta över ”sin” halvt kenyanske president. Kiberaborna är stolta över sina sanitetstorn.

I den runda byggnaden finns ett antal toaletter och tvättrum. Men om man bor i ett av Afrikas största slumområden där skiten bokstavligen rinner genom gränderna så är en fungerande toalett guld värd. De sociala problemen i slumområdet Kibera är överväldigande (Läs om förhållandena i Kibera). Frustrationen över att leva här syns både på det personliga planet, uttryckt i våld mot kvinnor, och på det politiska till exempel då presidentvalet 2007 ledde till upplopp och strider i Kibera.

På vår vandring genom de smala gränderna går vi dock tryggt, eftersom vi följer hack i häl på William Misati från Umande Trust, en enskild organisation som ligger bakom de sanitetstorn som nu underlättar livet för några tusen Kiberabor.

Vatten en dyr bristvara

Umande Trust arbetar med att stärka den sociala sammanhållningen och ansvarstagandet för det mest närliggande – vatten, toaletter och renhållning. William berättar att det lär finnas 2 600 toaletter i Kibera, men färre än 1 000 fungerar. Det blir minst 600 personer per toalett.

Människor köper vatten från ett antal kranar som kontrolleras av affärsmän. De tar åtminstone fem gånger mer betalt för vattnet än vad priset egentligen är.

– Vi arbetar för att reglera tillgången bättre och göra folk uppmärksamma på sina rättigheter. I anslutning till våra sanitetstorn sätter vi också upp vattentappar, där vi säljer vatten billigare, säger William Misati.

Umande bygger inte åt Kiberaborna utan tillsammans med dem. Finansieringen kommer från en Sida-stödd fond för enskilda organisationers arbete i Kenyas slumområden.

– Vi letar upp en kvartersgrupp, hjälper den att organisera sig och utbildar medlemmarna så att de har en stabil grund. Vi ansvarar tillsammans för planeringen och bygget av sanitetstornen och vattenposterna fortsätter Williams.

Arbetet är till stor del frivilligt men små löner betalas också till medlemmar i föreningen som arbetar.

Miljövänlig anläggning

Ett torn består av ett knappt tiotal toaletter och några små tvättrum, som särskilt används av kvinnorna. På tornens andra våning inrättas en samlingssal och ett kök som hyrs ut för olika sammankomster.

Men det intressantaste finns under tornen; toaletterna är anslutna till en biogastank. Här produceras 11 kubikmeter gas per dag som används till gasspisarna på övervåningen. Om möjligt kommer Umande börja sälja gas i behållare.

I närheten av varje sanitetstorn (femton är färdiga och 25 till är på gång) finns en vattenpost. Den, liksom toaletterna, förestås av en avlönad medlem i den lokala föreningen. Ett toalettbesök kostar två shilling (cikra 2 öre) och 20 liter vatten kostar lika mycket. För 80 shilling kan en familj köpa ett månadskort till toaletterna.

Moses Ambasa ansvarar för en anläggning och är tydligt stolt. Han pekar ut över Kiberas plåttak och skryter om föreningen som sköter den.

– Vi är nu bortåt 200 medlemmar, vi har en kvinnoavdelning och en spargrupp. Vi tar ansvar för att hålla rent i vårt område, vi sköter vattenposten och även ett antal enskilda toaletter som vi ställt ut i området, säger han.

Lika viktigt som toaletterna och vattnet är kanske just denna känsla av stolthet och ansvarstagande, något som varit sorgligt bristfälligt i Kibera. Åtminstone här kan invånarna säga som president Obama – Yes, we can.

Sidansvarig:

Sverige prioriterar slumområden

Drygt hälften av huvudstaden Nairobis invånare lever i slummen, på fem procent av stadens landyta. Genom naturlig befolkningstillväxt och genom inflyttning från mindre städer eller från landsbygden ökar staden befolkning ständigt

Vatten

- en fråga om tillgång och fördelning
Att utveckla ett ekologiskt och hållbart tänkande kring vatten och sanitet är ett strategiskt mål för Sida. Läs mer om hur vi arbetar med området.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.