Länderna på Afrikas horn, i första hand Djibouti, Etiopien, Kenya och Somalia drabbas återkommande av torka. Läget är nu det värsta på mycket länge, och FNs beräkningar uppskattar att 12,4 miljoner människor är hårt drabbade av torkan.
När en katastrof inträffar går FN ut med en appell, ett slags upprop, till världens länder om att bidra med hjälp. För Afrikas Horn beräknar FN att behovet är så stort som US$ 1,9 miljarder – en summa som hittills fått dålig respons.
Sida har ständig beredskap för att kunna ingripa vid katastrofer och har en särskild budget avsatt för humanitära insatser. Vi har också personal på plats i länderna som har kontakt med FN och andra humanitära aktörer, och som följer upp vårt stöd. Hittills har vi beslutat om att bidra med nära 420 miljoner kronor. Bidrag går även direkt via Utrikesdepartementet, vilket sammantaget gör Sverige till den femte största givaren i världen med vårt stöd om 778 miljoner kronor.
För att kunna göra så stora insatser som Sverige nu gör har Sida omfördelat medel från den reguljära budgeten till humanitär hjälp. Pengarna fördelar vi till etablerade organisationer med personal på plats i länderna och som vi har långvarigt samarbete med. Innan vi fattar beslut går vi igenom uppdraget, organisationens förutsättningar att genomföra de insatser vi kommer överens om samt budgeten. Ett krav är att de har egna redovisningssystem och de måste också utförligt följa upp och rapportera sina resultat.
Medel går även till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som är samarbetspartner till FN:s livsmedelsprogram WFP, FN:s flyktingorgan UNHCR, FN:s barnfond UNICEF och OCHA som är FN:s organisation för humanitära insatser. MSB stödjer bland annat FN med boende och kontor för den internationella närvaron. De kan även stödja många organisationer med logistisk och teknisk kompetens. Informationshantering och samordning är andra områden som MSB bidrar med.
Tre länder – olika förutsättningar
I de mest utsatta regionerna av Somalia är andelen undernärda barn dubbelt eller tre gånger högre än gränsen för vad som beskrivs som en krissituation och hälften av befolkningen lider av undernäring. Konflikten gör också att hjälpen har svårt att nå fram till de behövande och gör det farligt för hjälparbetare att arbeta i området. Människorna i Kenya och Etiopien är också hårt drabbade, men där finns regeringar som också bidrar med resurser och många bra humanitära organisationer som arbetat länge i regionen. Regeringarna har dessutom satsat en hel del på förebyggande insatser, bland annat med bidrag från Sverige och andra länder. Mycket mer behöver dock göras för att komma tillrätta med de underliggande problemen. Kenya och Etiopien tar också emot många flyktingar från Somalia och flyktinglägren blir överbefolkade. FN och andra partners har svårt att ta hand om alla nyanlända, som ofta är mycket svaga och hungriga efter att ha gått långt för att nå fram.
Behovet av hjälp kommer att vara fortsatt stort och vi följer därför utvecklingen nära. I detta läge fokuserar stödet på akut hjälp som mat och vatten, mediciner, stöd till vaccinationskampanjer, tak över huvudet för flyktingar samt extra kosttillskott för gravt undernärda barn. I ett senare skede behövs stöd för att hjälpa människor att åter kunna försörja sig själva, genom jordbruk eller boskapsskötsel.
Att situationen nu är så kritisk beror på att två regnsäsonger efter varandra uteblivit, vilket slår särskilt hårt mot människorna på Afrikas Horn som i stor utsträckning är boskapsskötare. De globala klimatförändringarna har lett till tätare torrperioder och mer extrema vädersituationer, och människorna hinner inte återhämta sig mellan en torka och nästa. När regnen väl kommer är risken stor att vattnet förstör mer än det hjälper och att landskapet istället drabbas av översvämningar. I kombination med utbredd fattigdom, svaga förvaltningar och låg utbildningsnivå samtidigt som befolkningstillväxten varit hög betyder det att stöd kommer att behövas under lång tid framöver. Än tydligare fokus måste då läggas på att förebygga nya katastrofer genom att bygga kapacitet i form av kunskap och infrastruktur och hjälpa regionen att hantera de naturresurser som finns. Att säkra tillgången till mat, vad som kallas livsmedelstrygghet, är särskilt viktigt. Det är insatser som Sida bidrar till i det långsiktiga samarbetet med de drabbade länderna.
|
Faktaruta
Sida är en statlig myndighet och förvaltar cirka hälften av Sveriges totala bistånd. Vi hanterar svenska skattepengar och man kan alltså inte skänka pengar till Sida. Vår personal är experter på bistånd och hur det ska bedrivas för att vara effektivt. I katastrofer liknande den på Afrikas Horn är det väldigt viktigt att insatserna samordnas och följs upp. Vi samarbetar därför enbart med organisationer som finns på plats i landet och som har lokalkännedom. Det är organisationer som vi har lång erfarenhet av och som vi vet når goda resultat. Enskilda personer som vill skänka pengar till torkans offer rekommenderar vi att välja etablerade organisationer som har ett så kallat 90-konto . |
Länktips
