En stor del av Sveriges bistånd till Etiopien går genom enskilda organisationer. Tidigare budgetstöd till staten har dragits in på grund av brister i det demokratiska styret.
Flera nya lagar begränsar det demokratiska utrymmet i Etiopien. Både mediernas och de politiska partiernas fri- och rättigheter begränsas genom de nya lagarna. I februari 2010 införs också restriktioner mot enskilda organisationer och utländsk finansiering av deras verksamhet.
-Formellt införs lagen för att begränsa korruption i och utländsk intressestyrning av organisationerna, förklarar Abdi Foum, bistandsråd i Addis Ababa.
-Regeringen hävdar att om organisationerna ska vara inhemska så ska de också finansiera sig sjalva. I framtiden tillåts vi bara finansiera tio procent av organisationernas arbete kring mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet, handikappades rättigheter, konflikthantering med mera.
Service ja – kritik nej
Regeringen ser gärna istället att utländska givare finansierar social service, som till exempel skolor och kliniker.
-Vi, och andra biståndsgivare, har uttryckt vart missnöje och har haft många och långa diskussioner med regeringen. Men trots att den riskerar att förlora mellan 500 miljoner och en miljard dollar i bistånd, så håller regeringen fast vid de nya lagarna, fortsätter Abdi Foum.
En ytterligare fara med lagen är att statens övervakning av de enskilda organisationerna ökar. Om staten är missnöjd med en styrelse kan den slängas ut och en ny styrelse väljs, som godkänts av staten.
-Detta och andra åtgärder gör att vi minskar vårt bistånd till Etiopien också kommande år. Vi undersöker samtidigt hur vi i framtiden på bästa sätt ska kunna fortsätta vårt stöd till de enskilda organisationernas arbete. Förhoppningsvis lättar situationen efter valet 2010, avslutar Abdi Foum.
