Utvecklingen i Burundi

Osäker fred i Burundi

Publicerad: den 17 juni 2009

Uppdaterad: den 5 mars 2013

Sedan 2006 är det fred i Burundi. Men det är en bräcklig fred. Sporadiskt bryts den av väpnade grupper och själva orsakerna till konflikten finns kvar.

Burundis befolkning består av en majoritet hutuer och en minoritet tutsier. Motsättningar mellan folkgrupperna underblåstes av kolonialmakterna och dessa spänningar har präglat landets politik alltsedan självständigheten 1962. Konflikter har genom åren krävt tiotusentals liv och periodvis har hundratusentals människor drivits på flykt. Ett tolvårigt inbördeskrig har gjort det redan fattiga Burundi ännu fattigare.

Den nuvarande författningen trädde i kraft 2005 efter en folkomröstning. Enligt denna ska makten delas mellan folkgrupperna hutu och tutsi. Författningen garanterar flerpartisystem och pressfrihet, men sedan en tidigare hutuextremistisk milis – omvandlad till politiskt parti – kommit till makten har landet åter blivit allt mer auktoritärt styrt och oppositionen har svårt att göra sig hörd. Våld, trakasserier och politiskt motiverade mord är vanligt förekommande, journalister har arresterats och mördats, korruptionen är utbredd. Bristen på ett fungerande samhällsystem försvårar hjälpen till Burundi.

Det fattiga Burundi är helt beroende av ekonomiskt stöd från omvärlden, även om det ekonomiska klimatet har förbättrats sedan fredsavtalet. Nio av tio burundier är självhushållande bönder och landet har hög befolkningstäthet. Det sliter hårt på marken vilket tillsammans med klimatförändringar och ineffektiva jordbruksmetoder gör det svårt för människor att leva av sitt jordbruk. Den trädbevuxna savann som tidigare täckte mycket av landet är försvunnen.

Burundi har alltid påverkats av de stora flyktingströmmarna i regionen och de laddade relationerna mellan folkgrupperna runt de stora sjöarna. Speciellt känsligt har förhållandet varit till grannlandet Rwanda. Fortfarande lever många burundier som flyktingar, både i grannländer och i sitt eget land. Sju av tio människor lever i fattigdom.

Det svenska utvecklingssamarbetet med Burundi är under utfasning. Det huvudsakliga skälet är en strävan mot koncentration av svenskt bistånd till färre länder. Sida ger stöd inriktat mot fred och säkerhet samt demokratisk samhällsstyrning. Den sista insatsen påbörjades 2010 och kommer att avslutas 2013, med avrapportering 2014.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.