– I takt med att regnperioderna påverkas av klimatförändringarna så blir det allt viktigare att säkerställa tillgången till mat. Därför behöver vi fler dammar som vattenreservoarer för att kunna bevattna grödorna, säger Albert Compaore, programansvarig för det Sida-finansierade stödet till nybyggnation och restaurering av vattenreservoarer i Burkina Faso.
Idag finns omkring 1200 konstgjorda vattendammar i hela landet. Regnvattnet som samlas upp där är väldigt viktigt för att vattna boskapen eller de odlingar av tomat, bönor, lök och andra typer av ”cash crops” som kan säljas på marknaden för en extra inkomst. De 93 miljoner kronor som Sida bidrar med ska användas till att restaurera tio trasiga dammar och bygga två nya.
När Burkina Faso drabbades av kraftiga regn och översvämningar 2009 och 2010 förstördes många av landets dammar, och därmed försörjningsmöjligheterna för tusentals människor. När dammarna och bevattningssystemen nu byggs upp igen är en viktig aspekt att de bättre ska kunna stå emot de översvämningar som ett förändrat klimat kan föra med sig.
De tolv dammar som beräknas stå klara år 2012 kommer att förse omkring 1000 familjer med vatten. En siffra som kan verka låg med tanke på att det finns hela 8000 byar i Burkina Faso med samma efterfrågan på dammar. Men satsningen kan ses som en liten del av en större nationell anpassningsplan, NAPA, som ska hitta olika strategier och tekniker för att anpassa landet till klimatförändringarna och säkra matproduktionen.
Regeringen har bland annat som mål att varje enskilt hushåll ska kunna bygga en egen liten damm som täcker deras behov; en damm som är mycket mindre än de vattenreservoarer som projektet finansierar.
– Dessa enskilda små dammar skulle kunna lagra vattnet under ett par månader, under regnperioden, berättar Albert Compaore. De odlingar av hirs, durra och majs som utgör basfödan bland befolkningen och normalt klarar sig på regnen, de skulle kunna bevattnas från den lilla dammen om torka inträffar under den oregelbundna regnperioden, och därmed undvika förstörda skördar och svält. Jag är glad över att Sida har varit med och stöttat den här idén.
Att minska den fattiga befolkningens utsatthet för torka när klimatet förändras är ett viktigt syfte med projektet. De fattigaste provinserna har därför prioriterats när man valt var dammarna ska byggas. Just små och medelstora vattendammar har visat sig vara viktiga för att minska fattigdomen och de bidrar till lokal utveckling på flera sätt.
– Vattendammar stimulerar andra aktiviteter, som en ökad lokal affärsmarknad där grönsaker säljs, eller fiskeproduktion, fortsätter Albert Compaore. Migrationen av unga jobbsökande till grannländerna minskar också när de istället kan stanna hemma och försörja sig på att odla och sälja ”cash crops” på marknaden.
Dammbyggen innebär alltid en viss negativ påverkan för miljön, även om den är långt mindre för små dammar än för stora dammbyggen. De förstudier som gjorts inför byggnationerna har tagit hänsyn till de närboende, samt till känsliga naturmiljöer.
– Vi kan ge ekonomisk kompensation till de människor som måste flytta, men vi kan man aldrig ersätta deras känslomässiga förlust av den mark de bott på i många generationer. Men när vi jämför nackdelarna av ett dammbygge med fördelarna, så är de senare långt större. För människorna i Burkina Faso ser dammarna som något väldigt positivt, något som kan säkerställa att de får mat på bordet och undvika lidande, säger Albert Compaore.
Fakta: vattenreservoarer i Burkina Faso
• Syftet med projektet som är en del av Burkina Fasos Klimatanpassningsplan, NAPA, är att förbättra dammarnas motståndskraft inför de hot som klimatförändringarna för med sig.
• Burkina Fasos vattendirektorat, inom jordbruks- , hydralik och fiskeministeriet ska stå för implementeringen av projektet som ska finansiera två nya dammar och tio som ska restaureras. Hittills står tre dammar färdiga.
• Projektet pågår under 2010-2012 finansieras av Sida med 93 miljoner kronor.
• Klimatvänliga teknologier har använts vid restaureringen och nybyggnationerna av dammarna.
• Lokala användarkommittéer kommer att upprättas vid varje vattenreservoar för att fördela lika tillgång till vattnet. Aktörerna inom projektet ska sträva efter att integrera kvinnor, migranter och unga flickor i användarkommittéerna.
|