Avrinningsbassängen från den nybyggda dammen i Selmiga, Burkina Faso.
Foto: AUREC-AFRIQUE

Avrinningsbassängen från den nybyggda dammen i Selmiga, Burkina Faso. Foto: AUREC-AFRIQUE

program och projekt

Nya vattenreservoarer ska förebygga torka och svält

Publicerad: den 15 november 2011

Uppdaterad: den 24 november 2011

För att säkra matproduktionen i det torra Burkina Faso behöver man kunna lagra vatten mellan regnperioderna. De småskaliga vattendammarna är därför viktiga för folk på landsbygden och nu ska flera av vattenreservoarerna restaureras och nya byggas.

– I takt med att regnperioderna påverkas av klimatförändringarna så blir det allt viktigare att säkerställa tillgången till mat. Därför behöver vi fler dammar som vattenreservoarer för att kunna bevattna grödorna, säger Albert Compaore, programansvarig för det Sida-finansierade stödet till nybyggnation och restaurering av vattenreservoarer i Burkina Faso.

Idag finns omkring 1200 konstgjorda vattendammar i hela landet. Regnvattnet som samlas upp där är väldigt viktigt för att vattna boskapen eller de odlingar av tomat, bönor, lök och andra typer av ”cash crops” som kan säljas på marknaden för en extra inkomst. De 93 miljoner kronor som Sida bidrar med ska användas till att restaurera tio trasiga dammar och bygga två nya.

När Burkina Faso drabbades av kraftiga regn och översvämningar 2009 och 2010 förstördes många av landets dammar, och därmed försörjningsmöjligheterna för tusentals människor. När dammarna och bevattningssystemen nu byggs upp igen är en viktig aspekt att de bättre ska kunna stå emot de översvämningar som ett förändrat klimat kan föra med sig.

De tolv dammar som beräknas stå klara år 2012 kommer att förse omkring 1000 familjer med vatten. En siffra som kan verka låg med tanke på att det finns hela 8000 byar i Burkina Faso med samma efterfrågan på dammar. Men satsningen kan ses som en liten del av en större nationell anpassningsplan, NAPA, som ska hitta olika strategier och tekniker för att anpassa landet till klimatförändringarna och säkra matproduktionen.

Regeringen har bland annat som mål att varje enskilt hushåll ska kunna bygga en egen liten damm som täcker deras behov; en damm som är mycket mindre än de vattenreservoarer som projektet finansierar.

– Dessa enskilda små dammar skulle kunna lagra vattnet under ett par månader, under regnperioden, berättar Albert Compaore. De odlingar av hirs, durra och majs som utgör basfödan bland befolkningen och normalt klarar sig på regnen, de skulle kunna bevattnas från den lilla dammen om torka inträffar under den oregelbundna regnperioden, och därmed undvika förstörda skördar och svält. Jag är glad över att Sida har varit med och stöttat den här idén.

Att minska den fattiga befolkningens utsatthet för torka när klimatet förändras är ett viktigt syfte med projektet. De fattigaste provinserna har därför prioriterats när man valt var dammarna ska byggas. Just små och medelstora vattendammar har visat sig vara viktiga för att minska fattigdomen och de bidrar till lokal utveckling på flera sätt.

– Vattendammar stimulerar andra aktiviteter, som en ökad lokal affärsmarknad där grönsaker säljs, eller fiskeproduktion, fortsätter Albert Compaore. Migrationen av unga jobbsökande till grannländerna minskar också när de istället kan stanna hemma och försörja sig på att odla och sälja ”cash crops” på marknaden.

Dammbyggen innebär alltid en viss negativ påverkan för miljön, även om den är långt mindre för små dammar än för stora dammbyggen. De förstudier som gjorts inför byggnationerna har tagit hänsyn till de närboende, samt till känsliga naturmiljöer.

– Vi kan ge ekonomisk kompensation till de människor som måste flytta, men vi kan man aldrig ersätta deras känslomässiga förlust av den mark de bott på i många generationer. Men när vi jämför nackdelarna av ett dammbygge med fördelarna, så är de senare långt större. För människorna i Burkina Faso ser dammarna som något väldigt positivt, något som kan säkerställa att de får mat på bordet och undvika lidande, säger Albert Compaore.

 

Fakta: vattenreservoarer i Burkina Faso

 • Syftet med projektet som är en del av Burkina Fasos Klimatanpassningsplan, NAPA, är att förbättra dammarnas motståndskraft inför de hot som klimatförändringarna för med sig.

• Burkina Fasos vattendirektorat, inom jordbruks- , hydralik och fiskeministeriet ska stå för implementeringen av projektet som ska finansiera två nya dammar och tio som ska restaureras. Hittills står tre dammar färdiga.

• Projektet pågår under 2010-2012 finansieras av Sida med 93 miljoner kronor.

• Klimatvänliga teknologier har använts vid restaureringen och nybyggnationerna av dammarna.

• Lokala användarkommittéer kommer att upprättas vid varje vattenreservoar för att fördela lika tillgång till vattnet. Aktörerna inom projektet ska sträva efter att integrera kvinnor, migranter och unga flickor i användarkommittéerna.


Sidansvarig:

Adapting to a Changing Climate

Regeringens särskilda Klimatsatsning
Foto: Sida
Projektet är ett av många som fått stöd genom Regeringens särskilda klimatsatsning 2009-2012. En broschyr om satsningen och dess resultat togs fram till Klimatkonferensen COP17 i Durban i november 2011.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.