Östersjöstrategin debatterades på måndagens seminarium på Almedalen
Foto: Anna-Karin Johansson, Sida

Foto: Anna-Karin Johansson, Sida

Referat

Vad innebär Östersjöstrategin?

Publicerad: den 5 juli 2010

Uppdaterad: den 5 juli 2010

Varför behöver vi en Östersjöstrategi? Vad går det ut på? Och vad har den för bäring på utbildningssamarbete?

100 miljoner människor bor runt Östersjön. Stf EU-minister Amelie von Zweigbergk lyfte fram mål kring miljö, tillväxt och att göra östersjöregionen till en trygg och attraktiv plats att leva och bo på.

Utbildning och språk är några av de verktyg vi har. Amelie von Zweigbergk menade under ett seminarium i Almedalen på måndagen att vi inte alltid inser hur viktigt det är att ha utbyten i regionen. Att dela erfarenheter och få nya vyer ger ett stort mervärde.

Forskning som kan överföras till verkligheterna har ett stort värde. Exempelvis har det haft effekt för bättre jordbruk i regionen i flera projekt som just haft syftet att koppla ihop nya rön med tillämpning. Forskare behöver naturligt se östersjöregionen som en angelägen region att arbeta med, sade von Zweigbergk.

Hon ansåg också att för vissa ställen runt östersjöregionen som tidigare varit lite marginaliserade inom sina respektive länder, exempelvis Hamburg, har fått nya och viktiga sammanhang att verka i. Med helt nya partners från grannländerna.

- Vi vill att det ska bli lika spännande, eller mer spännande, att göra något här i Östersjöregionen som någon annanstans, sade Amelie von Zweigberg.

VINNOVA och Vetenskapsrådet har till exempel flera projekt för att främja forskning.

- Varje land är för lite för att klara det här själva, tillsammans är vi mer konkurrenskraftiga, ansåg Amelie von Zweigberg.

Ulf Melin, generaldirektör Internationella programkontoret, menar att Östersjöstrategin borde lyft fram utbildning tydligare, här finns vinster att göra och ett arbeta att bygga vidare på. Amelie von Zweigbergk, menade att EU:s tillväxtstrategi däremot tar upp både utbildning och forskning som två av fem viktiga punkter i den överenskomna strategin. De båda strategierna kompletterar varandra och ger skjuts på det viktiga utbildningsområdet.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.