Michael Sahlin, svenska regeringens speciella sändebud i Sudan berättade om läget så här tre dagar före självständigheten:
- Läget är kaotiskt och många utmaningar och risker återstår. Förhandlingar pågår in i det sista mellan södra och norra Sudan. Mycket har kommit upp på bordet, men man har inte kommit i mål. Nu försöker man i sista minuten komma överens om flera viktiga frågor för att det ska bli en win-winsituation.
Det man inte hinner komma överens om kommer att kräva fortsatta förhandlingar. Men från nästa vecka blir det i stället förhandlingar mellan två stater; Sydsudan och Sudan.
Fördelningen av den så viktiga oljan är en sådan fråga. Oljan är i stort sett Sydsudans enda inkomstkälla. Merparten finns idag i syd medan piplinan finns i norr där även utskeppningshamnen ligger.
Men även om man lyckas komma överens om oljan så är det en ändlig resurs. Enligt beräkningar kommer den bara att räcka i sju år till och kanske ytterligare några år om man effektiviserar utvinningen. Därför är det viktigt att man hittar alternativa inkomstkällor. En omställning av jordbruket ligger högt på listan; där har södra Sudan en stor potential.
Andra kritiska frågor att förhandla om är till exempel fördelningen av Nilens vatten och medborgarskapsfrågor för människor från södra Sudan, som nu bor i norra delen av landet. Och även om det finns ett fredsavtal sedan 2005 så pågår flera svåra konflikter i landet; särskilt uppmärksammat på senare tid är den till synes olösliga konflikten i Abiye.
Per Karlsson från Sidas Sudanenhet betonade att biståndet har en viktig roll att spela i byggandet av Sydsudan, men berättade samtidigt att Sverige och Sida stöttat detta byggande av en fungerande administration i syd långt innan det var bestämt att det skulle bli ett nytt land.
- Vid freden 2005 fanns inga formella institutioner där och efter decennier av krig sköttes administrationen i syd ifrån tält och containrar enligt principen ”governance by improvisation”.
Nu är det bättre. Det finns en växande grupp utbildade tjänstemän, strukturerna börjar komma på plats och satsningar görs på infrastrukturen. Men fortfarande är det bara hälften av statstjänstemännen som har en grundskoleutbildning och många har problem med engelskan, som är det officiella språket.
Det svenska biståndet har enligt Per Karlsson gått till insatser för fredsbyggande och demokratisering, såsom stöd till valprocessen och folkomröstningen och uppbyggnad av institutioner, samt till social utveckling och återuppbyggnad av konflikt-drabbade delar av landet.
- Behoven är fortfarande enorma, säger Per Karlsson. Nu handlar det om att prioritera bland prioriteringarna.
Per Karlsson är också oroad över att det rent humanitära biståndet till södra Sudan samtidigt har tvingats öka.
- Helst skulle man nu gå från humanitärt bistånd till långsiktiga insatser, men det humanitära stödet har ökat, bland annat på grund av större tillgänglighet men också på grund av interna konflikter och brist på mat.
Utmaningarna är alltså enorma, men det nya landet får stöd från många håll. Bland annat bidrar grannländerna Uganda, Kenya och Etiopien med 200 statstjänstemän som ska jobba i landet och samtidigt utbilda sydsudanesiska tjänstemän i viktiga funktioner för ett nytt land.
Därtill kommer Afrikanska Unionen, AU, att bidra med ytterligare 1000 tjänstemän på liknande sätt. FN har länge varit helt central roll för utvecklingen i Sudan. EU kommer i framtiden att spela en viktig roll, liksom Världsbanken.
De pessimistiska ser fler orosmoln. Risken för en nedbrytande korruption är uppenbar och politiserade etniska motsättningar är ett annat sådant moln.
Rörande kvinnors deltagande i återuppbyggandet gav Per Karlsson positiv information om hur till exempel kvinnorna kom bättre fram i valet 2010 än förväntat. Det fanns ett mål att 25 procent skulle ta plats i parlamentet – siffran blev glädjande 30 procent.
- Det finns ett flertal duktiga kvinnliga politiker, även om det fortfarande är en bit kvar innan vi ser en kvinnlig minister, säger Per.
Sverige kommer dock att verka för att kvinnorna kommer in även på denna nivå.
- Vi ska vara en sten i skon för jämställdhet, sa Michael Sahlin.
Ytterligare en utmaning för det nya landet Sydsudan är de högt ställda förväntningarna från den mycket unga befolkningen.
- De unga vill ha allt genast, som hör till ett lands självständighet, sa konfliktforskaren Eldridge Adolfo. De förväntar sig ett rikare liv och att väst kommer att stötta Sydsudan under alla omständigheter. Om inte förväntningarna infrias någorlunda snabbt kommer det att bli oroligt.
Sanningen är förmodligen att Sydsudan kommer att vara ett av Afrikas fattigaste länder i årtionden framöver under alla omständigheter. Det tar tid att bygga en stat och det tar tid att bygga välstånd. Kanske är det dömt att misslyckas?
- Tro inte att det kommer att bli lätt, sa Michael Sahlin. Man måste ha ett par generationer som tidsperspektiv. Här blir det en utmaning att forma ett klokt internationellt bistånd med bra struktur för samordning.
Hoppfulla signaler finns dock. Det nya landet har redan många vänner och man är trött på krig och konflikt, vilket talar för strävanden efter fortsatt fred.
- Historien ger hopp, avslutade Per Karlsson och räknade upp en rad saker man aldrig trodde skulle ske och som nu har inträffat. Många trodde till exempel aldrig att fredsavtalet skulle hålla, men freden har trots allt hållit.
- Södra Sudans befolkning har ändrat historien flera gånger tidigare. Jag tror att vi ska vara positiva rörande Sydsudans framtid om det internationella samfundet fortsätter sitt engagemang.
Under årets Almedalsvecka deltar Sida, tillsammans med 13 andra myndigheter och organisationer, på ”Säkerhetspolitiskt sommartorg”. Där anordnas seminarier och debatter om säkerhetspolitik och inför varje partiledartal utfrågas en ledande partiföreträdare i ”Säkerhetspolitiskt försnack”.
Läs mer och följ alla seminarier på www.sommartorg.se
Delta i debatten på Twitter #sommartorg
Se hela seminariet ” Land ska byggas – utmaningar för Sydsudan”.
