Den arabiska våren har satt fokus på ett nytt landskap för säkerhetspolitiken. Under året har vi sett en mycket ung arabisk och nordafrikansk befolkning med högre utbildning än någonsin tidigare kräva demokrati och utveckling. Facebook och Twitter har inte bara varit verktyg i demokratiseringsarbetet, utan även bidragit till en känsla av att vara världsmedborgare.
Nathalie Besèr, moderator under seminariet, målade upp en interiör av en ny generation med nya värderingar. Den viktigaste prioriteringen för de nordafrikanska unga är längtan efter demokrati, därefter entreprenörskap och anti-korruption. Religionen finns inte med bland de viktigaste prioriteringarna för unga, såsom ibland förmedlats i den svenska mediebilden.
Men vilka är de nya säkerhetshoten och hur bemöter vi dem? Panelen var rörande enig om att säkerhetshoten idag uppstår i många fler sammanhang än väpnade konflikter. De svåraste mänskliga hoten uppträder i inomstatliga konflikter – inte i konflikter mellan stater. Ungdomsarbetslöshet, bristande jämställdhet och organiserad handel med droger och vapen lyftes som särskilt starka faktorer som leder till hot.
Petra Tötterman Andorff, från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet berättade att forskning tydligt visar på sambandet att ökad politisk jämställdhet mellan kvinnor och män leder till minskad risk för en stat att hamna i väpnad konflikt. Samtidigt är omvärlden mest inriktad på att reagera när konflikter väl har inträffat.
-Jämställdhetsarbete borde bli en del i en breddad verktygslåda för att förebygga säkerhetshot, sade Petra Tötterman Andorff.
Eldridge Adolfo, konfliktforskare, pekade på att unga vuxna behöver få makt över sina egna liv, empowerment, genom arbete. Den massarbetslöshet bland ungdomar som finns i många konfliktdrabbade länder ökar osäkerheten.
-Idag är det många som fastnar i tonårslivet därför att de inte får arbete, kan köpa sig mark eller gifta sig, sade Eldridge Adolfo. Ungdomsarbetslösheten leder till en hopplöshet – inget jobb ger känslan av att man inte har någon framtid. Det ger en rekryteringsgrund för organiserad brottslighet kring vapen och droger.
Henrik Hammargren från Sida menade att organiserad brottslighet är ett av de största hoten mot säkerhet. En förutsättning för att den organiserade brottsligheten med vapen och droger kan slå rot är korruption och svaga stater. Små lätta vapen förs in i länder och orsakar stor skada.
-En AK47:a är kanske det största massförstörelsevapnet, sade Henrik Hammargren.
Petra Tötterman Andorff fördjupade bilden genom att berätta att risken för kvinnor att utsättas för våld i hemmet ökar med tre gånger om det finns ett vapen i ett hem. -Så länge det finns vapen kommer kvinnor bli våldtagna. Så länge det finns vapen finns osäkerheten kvar, sade Petra Tötterman Andorff. Hon pekade också på problemet att nedrustningsarbete och jämställdhetsarbete förs i skilda sammanhang.
Hur kan svenskt bistånd medverka till att minska de nya säkerhetshoten? Henrik Hammargren menade att vi måste lyssna på mottagarländerna och hur de formulerar sina behov. Eldridge Adolfo pekade på att det finns ett problem med att mottagarländerna inte alltid vet vad de behöver själva – regeringarna kanske inte ens vill ha förändring, eftersom de kan dra personlig ekonomisk nytta av fortsatt kaosartade samhällen.
Panelen enades dock om att mer förebyggande insatser är nödvändigt för att motverka säkerhetshot. Det räcker inte med att omvärlden kommer med hjälp när konflikten redan utbrutit. Och långsiktighet i biståndet krävs för att uppnå varaktiga demokratiska förändringar.
Under årets Almedalsvecka deltar Sida, tillsammans med 13 andra myndigheter och organisationer, på ”Säkerhetspolitiskt sommartorg”. Där anordnas seminarier och debatter om säkerhetspolitik och inför varje partiledartal utfrågas en ledande partiföreträdare i ”Säkerhetspolitiskt försnack”.
Läs mer och följ alla seminarier på www.sommartorg.se
Delta i debatten på Twitter #sommartorg
Se hela seminariet ”Framväxande säkerhetshot i ny tid”.
