– Det finns en strategi och stora ambitioner, men de är ännu inte i tillräcklig grad omsatta i praktiskt handling, sa Pernilla Trägårdh, som arbetar med frågor om mänsklig säkerhet på Sida. Det finns andra länder i Europa där man har kommit längre med gemensam bedömning av utveckling, säkerhet och diplomatiska politiska bedömningar och vi borde titta på dem.
Michael Moore, departementsråd på Försvarsdepartementet betonade att det inte saknas politisk vilja, men att det är viktigt att vi inte sätter det ena framför det andra och att vi har ett långsiktigt åtagande.
– Vi ska vara medvetna om att det alltid tar oerhört lång tid. Går man in i ett land blir man kvar länge.
Ett exempel på detta är kriget på Balkan. Ingen hade väl trott när Daytonavtalet undertecknades att vi fortfarande idag, 2011, skulle vara kvar på Balkan.
Utmaningarna är enorma när ett land går från att vara konfliktland till postkonfliktland. Samhällsstrukturerna är raserade, massor av vapen finns i omlopp och ofta råder en utbredd straffrihet som gör att våldsverkare går fria.
– Samtidigt är förväntningarna hos befolkningen oerhört höga, berättar Pernilla Trägårdh. Då är det viktigt att göra riktade insatser, som att stärka polis- och rättsväsende. Det är otroligt viktigt att få fast förbrytare om man vill få förtroende hos befolkningen.
Utveckling och säkerhet hänger ihop; inte minst i givarländernas arbete.
– Det ena förutsätter det andra, sa Linda Nordin Thorslund från FN-förbundet. Minor måste till exempel bort innan man kan gå in med biståndsinsatser.
Andra exempel på hur områdena kan samverka är när Sverige stödde järnvägen i Kosovo och det i början skedde många våldsbrott och våldtäkter i vagnarna. Då sattes KFOR-soldater in och bevakade vagnarna så att folk kunde färdas tryggt. Eller när givare behövt göra besök i oroliga områden och fått snabb och bra hjälp av fredsförebyggande styrkor på plats.
Panelen var även överens om vikten av att börja i ett tidigt skede. Problemen blir större när det är en pågående konflikt.
– Utmaningarna framåt är att ha ett gemensamt långsiktigt perspektiv, sa Pernilla Trägårdh. Vi måste börja tidigare att bygga säkerhet och rättvisa. Det är lika viktigt att gå in tidigt med en analys och arbeta förebyggande, som till exempel insatser för utbildning och hälsa.
När väl en konflikt är ett faktum är det på samma gång viktigt på vilket sätt givarna gör sina insatser så att de inte gör mer skada än nytta.
– Det är viktigt att bygga koalitioner mellan olika intressegrupper och att dra nytta av kvinnoorganisationerna, som har en viktig funktion i att skapa förtroende och i att förankra fredsprocesser. Lojaliteten hos befolkningen ligger hos den som kan ge säkerhet.
Varför gör vi över huvud taget insatser frågade samtalsledaren Christoffer Burnett-Cargill, generalsekreterare för Svenska Freds, till slut. Svaret var förstås att bidra till att eliminera förfärliga konflikter och bidra till fattigdomsminskning, men Michael Moore tog även upp hur svensk säkerhetspolitik har förändrats sedan 15 år tillbaka.
– Vi har idag massor av egna intressen att bevaka; inte bara global säkerhet och stabilitet, utan även andra intressen som en fungerande handel och bra miljö med mera.
Läs mer och följ alla seminarier på www.sommartorg.se
Delta i debatten på Twitter #sommartorg
Se hela seminariet ”Säkra länder - effektivt bistånd?”.
