– Det handlar bland annat om tekniskt stöd till utsatta aktivister och metoder för att kringå censur och filtrering, säger Charlotte Petri Gornitzka, Sidas generaldirektör.
Projektstödet kanaliseras genom organisationerna The Tactical Technology Collective, The Tor Project (Tails), Freedom House, Civil Rights Defenders och Meedan.
Genom den finansiering som Sida förmedlar kan organisationerna ge stöd till aktivister i repressiva stater och transitionsmiljöer. Det handlar om aktivister i Mellanöstern/Nordafrika, Asien, Östafrika och Östeuropa.
– Behoven är påtagliga. Stater satsar stora resurser och samarbetar över nationsgränser i sina försök att inskränka medborgarnas tillgång till information. Utvecklingen är allvarlig, säger Charlotte Petri Gornitzka, Sidas generaldirektör.
I mars samlade biståndsminister Gunilla Carlsson nätaktivister och experter för att diskutera hur informations- och kommunikationsteknologi kan användas för att stärka frihet och demokrati i utvecklingsländer. Initiativet resulterade i ett antal konkreta förslag, varav nu några får stöd.
Projekten rymmer verksamheter av olika slag:
- Utbildning för människorättsförsvarare, demokratiaktivister och journalister i IT-säkerhet, teknik och metoder för att kringå censur, filtrering och infiltration;
- Utveckling och distribution av teknik, exempelvis operativsystem, som kan användas av aktivister för att surfa anonymt och få sina digitala spår raderade;
- Medborgarjournalistik on-line, exempelvis utbildning till bloggare i Mellanöstern och Nordafrika och uppbyggnad av portaler för främjande av samhällsengagerade bloggare;
- Kampanjer, bland annat för nätaktivister som behöver stöd, för att lyfta frågorna i media och skapa ett internationellt tryck;
- Själv-hjälpsmaterial för självstudier på olika språk för aktivister i ett antal repressiva stater och transitionsmiljöer;
- Tekniskt stöd, genom en så kallad watch desk, till utsatta aktivister, exempelvis för att öppna upp blockerade sajter, rädda data till säkra servrar och bidra till säker kommunikation och på annat sätt minska utsatthet.
I takt med att allt fler människor får tillgång till nätet skapas enorma möjligheter för informationsinhämtning och kommunikation, men också för organisering och samordning. Men samtidigt reagerar många repressiva regimer – och företag – kraftfullt och destruktivt.
– Censur och online-kontroll tenderar att öka. Det svenska biståndet ska bidra till att internet fungerar som ett verktyg för transparens, ansvarsutkrävande och positiv förändring för människor som lever i fattigdom och förtryck, säger Charlotte Petri Gornitzka.
Verksamheterna som nu får stöd beräknas nå tiotusentals människor. Med nätets och informationsteknikens hjälp kan stödet nå mångfalt fler. Kampanjer och medborgarjournalistik som nu får stöd beräknas kunna nå miljontals människor.
I år satsar regeringen 150 miljoner på särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet, en satsning som inleddes 2009 för att stärka förändringsaktörer, grupper och organisationer ur det civila samhället som arbetar för demokratisering och yttrandefrihet. Som en del av detta initiativ har regeringen stärkt fokus på frihet på nätet inom biståndet.
