På det första världssymposiet om globala handel och biodiversitet i London presenteras idag de första delresultaten av en global studie om ekosystemtjänsternas och den biologiska mångfaldens värde och de kostnader det innebär för samhället när de utarmas. Rapporten visar tydligt att de företagsledare som inte tar med en hållbar förvaltning av den biologiska mångfalden som del av sina affärsplaner kan hamna allt mer i otakt med marknaden. Flera delstudier kommer att publiceras framöver.
Sida bidrar med en miljoner kronor till studien under en ettårs period vilka har gått genom FN-organet UNEP vilka samordnar arbetet. Andra givare är bland andra Tyskland, Norge och EU. Både Sida och miljödepartementet ingår i en samordningsgrupp för studien, tillsammans med bland annat övriga givarländer.
- TEEB-rapporten visar att det är angeläget att sätta pris på ekosystemtjänsterna. Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt miljöproblem av stor dignitet vid sidan av klimatförändringarna. De företag och marknader som är framsynta när det gäller att förvalta ekosystemtjänsterna kommer att kunna dra konkurrensmässiga fördelar av detta både nationellt och internationellt, säger miljöminister Andreas Carlgren.
Rapporten åskådliggör vikten av samarbete mellan stater, näringslivet, biståndsgivare och organisationer för att utveckla bra ramverk och investeringsklimat som främjar hållbar förvaltning av biologisk mångfald och att främja en grön tillväxt.
- Studien visar med hårda fakta hur biologisk mångfald och ekosystemtjänster har en fundamental betydelse för människors möjlighet att försörja sig och ekonomisk tillväxt. Delrapporten lyfter också fram den centrala rollen för företag och entreprenörer. Att exempelvis stärka lokalt entreprenörskap i Sveriges samarbetsländer kring ett hållbart nyttjande av jord, skog och akvatiska resurser, har stor betydelse och bidrar till en långsiktigt hållbar tillväxt, säger Maria Berlekom, chef för miljöpolicy på Sida.
Rapporten ger också tydliga rekommendationer om vikten av god samhällstyrning och kring ekonomiska styrmedel, inte minst om utfasning av skadliga subventioner, exempelvis av fossila bränslen.
