I dåliga tider brukar färre ställa sig bakom ett omfattande bistånd till fattiga länder. Men de mätningar som gjorts sedan finanskrisen startade förra året visar att biståndsviljan idag är robustare än under tidigare ekonomiska kriser.
Sex av tio svenskar tycker att det svenska biståndet är lagom stort eller borde ökas. Knappt 16 procent vill se en minskad biståndsbudget och sex procent vill helt slopa biståndet.
Sida genomför varje år mätningar av svenskarnas biståndsvilja och uppfattningar om det utvecklingssamarbete som Sverige bedriver. De flesta siffrorna i årets mätning är relativt stabila jämfört med de senaste åren. Generellt är storstadsbor med högre utbildning mer positiva till internationellt bistånd än de som har lägre utbildning och bor utanför större städer. Kvinnor är generellt mer positiva än män.
- Allt fler svenskar vet att många människor i låginkomstländer har fått det bättre de senaste årtiondena. Tyvärr tror de flesta fortfarande att utvecklingen står stilla, trots att all statistik visar att den går framåt. Glädjande nog verkar ungdomar ha bättre koll på de fattiga ländernas framsteg, säger Sidas tillförordnade kommunikationschef Joachim Beijmo.
Sida undersöker också svenskarnas kännedom om de så kallade millenniemålen. Världens ledare har kommit överens om ett antal mål som bland annat handlar om att minska mödra- och barnadödligheten i världen, hindra spridningen av hiv/aids och låta fler barn gå i skolan. Ett av målen är att halvera världsfattigdomen till år 2015. Knappt en av fem svenskar tror att det är möjligt – en siffra som stått sig relativt konstant de senaste fem åren.
Åtta av tio svarande uppger att de säkert eller ganska säkert kan tänka sig att själva göra något för att fattigdomsmålet ska uppnås – i första hand skänka pengar. Andelen som kan tänka sig att skänka pengar till en frivilligorganisation har ökat till två tredjedelar, att jämföra med hälften av de svarande förra året.
En av tio kan tänka sig att förändra sin egen livsstil för att fattigdomsmålet ska nås. (15 procent av kvinnorna, 5 procent av männen). Personer med högre utbildning är mer benägna att förändra sitt sätt att leva, medan de med enbart grundskoleutbildning är mest benägna att ge pengar men minst benägna att ändra livsstil.
Sida gör sedan 1960-talet regelbundna opinionsmätningar om svenskarnas attityder till bistånd och utveckling. Sedan ett antal år undersöks även svenskarnas kännedom om millenniemålen. Under senhösten har två opinionsundersökningar genomförts av Sifo och SCB på uppdrag av Sida.
Läs undersökningarna i sin helhet på www.sida.se/opinion
