- Den som har en lagfart på sin mark kan också ta ett lån för att köpa gödningsmedel, utsäde och annan utrustning. Det är en förutsättning för utveckling på landsbygden, där människor på så sätt kan ta kommando över sina egna liv och ta sig ur fattigdomen, säger Jan Bjerninger, chef för Sidas avdelning för långsiktigt programsamarbete.
Jordbruket är Rwandas ekonomiska bas, där omkring 80 procent av befolkningen är sysselsatta. I dag lever över 60 procent av rwandierna på mindre än en dollar per dag. Fattigdom har lett till ett överutnyttjande av naturresurserna och ett behov att modernisera jordbruket.
Landet är det mest tätbefolkade i Afrika och bristen på mark leder också till lokala tvister – något som är en stor risk i ett land som bara för 16 år sedan skakades av det folkmord där över 800 000 människor mördades under 100 dagar.
I en första, redan genomförd, fas av projektet har Rwandas regering tillsammans med brittiska biståndsorganet DFID utarbetat ett koncept där byarnas själva gör fältarbetet och processen där man bestämmer vem som äger vad - genom de byråd som utvecklades i försoningsarbetet efter folkmordet, så kallade cachacas. Sedan går staten in och formaliserar ägandet.
Den decentraliserade strukturen gör att arbetet går i rekordfart - mellan 2009 och 2010 registrerades 30 procent av marken på landsbygden. Allt som allt ska 7,9 miljoner landlotter registreras inom tre år.
- Rwandas kvinnor kan bli några av de stora vinnarna. Lagfarter ska skrivas i både kvinnans och mannens namn och ensamstående kvinnor, många av dem änkor efter folkmordet, kommer att kunna driva sin rätt till den mark de brukat i de lokala byråden, säger Jan Bjerninger.
Sida stöttar projektet med 65 miljoner kronor mellan 2010 och 2013.
För mer information om projektet eller för intervjuer: kontakta Jon Hedenström, pressansvarig på Sida, 08-698 56 14 eller press @ sida.se.
