– Kommissionen har dokumenterat och utrett omfattande brott mot mänskliga rättigheter mellan perioden januari 1979 och oktober 2003. Samtidigt har arbetet inriktats på att identifiera offer och förövare i konflikten, utreda ekonomiska brott och undersöka grundorsakerna till konflikten, säger Anders Östman, Sidas biståndschef i Liberia.
Kommissionen har även varit inriktad på att skapa forum för konstruktivt utbyte mellan offer och förövare för att utkräva ansvar och skapa förutsättningar för försoning. Kartläggningen innebär samtidigt en kritisk granskning av Liberias historia och korrigeringar av historiska feltolkningar.
– En viktig del av kommissionens uppdrag har varit att föreslå rekommendationer till Liberias regering för åtal, botgöring, amnesti, försoning och institutionella reformer lämpliga för att främja rättsstatens principer och motverka straffrihet. Detta görs nu genom denna slutrapport, som ska presenteras till den liberianska regeringen och dess befolkning, säger Anders Östman.
Flera slutsatser presenteras i rapporten:
• Grundorsaken till konflikten var ett i grunden ojämlikt förhållande mellan ”ursprungsbefolkningen” och ättlingarna till de frigivna slavarna. Detta bidrog till fattigdom och marginalisering av ursprungsbefolkningen, centraliserade samhällsstyrningen och ledde till elitism, svagt rättsväsende och brist på permanenta mekanismer för konflikthantering;
• Alla parter i konflikten är ansvariga för omfattande brott mot nationell lagstiftning, internationell straffrätt, internationella mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt inklusive krigsbrott;
• Alla parter är ansvariga för sexuella övergrepp och könsbaserat våld mot kvinnor inklusive våldtäkter, sexuellt slaveri, påtvingade äktenskap och andra förnedrande övergrepp;
• Kommissionen slår fast att individuell och samhällig gottgörelse är ett ansvar och skyldighet för staten för att stödja rättvisa och genuin försoning;
• Alla stridande parter rekryterade och använde barnsoldater under konflikten;
• Åtal av vissa individer och andra former för rättskipning, såsom statliga sanktioner är avgörande för kampen mot straffrihet och för att stödja rättvisa och genuin försoning;
• Externa aktörer i Afrika, Nordamerika och Europa deltog och gav stöd och understödde våldsamheter mot myndigheter i Liberia och mot dess befolkning, med politiska, ekonomiska och utrikespolitiska syften och mål.
Mot denna bakgrund föreslår kommissionen följande:
• En särskild tribunal bör inrättas för åtal mot individer som anklagas för övergrepp av mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, krigsbrott och ekonomiska brott. Tribunalen ska vara en hybrid med både nationella och internationella domare. De föreslagna personerna för åtal är bland andra Charles G Taylor, Prince Y Johnson, Roosevelt Johnson och Alhaji GV Kromah. Kommissionen föreslår att alla personer som åtalas omedelbart ska avgå från offentliga positioner och förbjudas att inneha offentliga uppdrag i 30 år. Kommissionen föreslår även amnesti för personer som erkänt sina brott och på annat sätt samarbetat med kommissionen;
• En generell statlig sanktion mot personer som har haft kontakt med stridande parter, ledare. Dessa sanktioner kan ta form av avstängning från offentliga uppdrag, skriftliga eller muntliga officiella ursäkter, samhällstjänst, kompensation till offer eller andra sociala uppgifter. Bland de nämnda personerna finns bland andra nuvarande president Ellen Johnson-Sirleaf och andra offentliga personer;
• En nationell ”Palava Hut Commission” bör inrättas för att på ett traditionellt sätt hantera ansvarsutkrävande och skapa nationell försoning;
• Åtal och utredning av ekonomiska brott i samband med konflikten bör inledas otillåtet anskaffade tillgångar kan konfiskeras.
Sida är en av huvudfinansiärerna till sannings- och försoningskommissionen och har under perioden 2007–2009, genom UNDP, bidragit med totalt sju miljoner kronor.
– Sannings- och försoningskommissionen har spelat en viktig roll för att skapa en långsiktigt hållbar fred, försoning och rättvisa i Liberia. I och med rapporten överlämnas nu själva genomförandet till andra institutioner, som den oberoende MR-kommissionen. Sida välkomnar rapporten, som troligtvis kommer att skapa turbulens, men samtidigt är ett oerhört viktigt steg i den liberianska försoningsprocessen, säger Anders Östman.
– Det är nu viktigt att följa reaktionerna på rapporten och ta del av de kommentarer och uttalanden som görs från liberianska myndigheter, aktörer och civilsamhället. FN och andra internationella organisationers respons är också av stor betydelse, men det viktigaste är att följa hur den liberianska regeringen och parlamentet tar till sig och reagerar på kommissionens rekommendationer.
För mer information kontakta Sidas presstjänst på 08-698 55 55 eller 
.
