Computer Sweden 31 januari 2013
Sverige satsar omkring en miljard av biståndet på utbildningssatsningar i låginkomstländer varje år. De tre högskolerektorerna som i en debattartikel 17/1 vill se mer satsningar på nätutbildningar menar att en större del av våra resurser borde avsätta på IT-baserade distansutbildningar, och presenterar goda argument för detta.
Sida välkomnar engagemang för hur vi kan utveckla biståndets former och verktyg så att de som är mottagare av vårt stöd – människorna - får mer utveckling för pengarna. Vi ser själva gärna mer av nätbaserade lösningar eller ICT (informations- och kommunikationsteknologi) i utbildningssatsningarna. Detta uttrycks också i de styrdokument som vi får från regering och riksdag. Internationellt ses Sverige som en biståndsgivare som ligger långt fram när det gäller att utveckla biståndets former och verktyg. Som ett av tradition ledande IT-land har vi dessutom ambitionen att ligga i framkant vad gäller integration av ICT i biståndet, vilket har lett till att ICT kommit att spela en alltmer strategisk roll, i synnerhet när det gäller vårt arbete för demokrati och yttrandefrihet. Det har handlat om stöd till aktivister i ICT-säkerhet, teknik- och taktikutveckling, digitalt påverkansarbete och främjande av onlinemedier för att öka tillgången till information och samhällsdebatt i samhällen där sådant är bristvaror.
Och vi har även initierat ICT-satsningar inom utbildningssektorn. Förutom Spider-samarbetet som rektorerna själva lyfter fram ger vi också stöd till Global e-Schools and Communities Initiative (GeSCI), till kursen International Training Programme on ICT and Pedagogical Development. I bland annat Tanzania, Sri Lanka och Uganda är vi med och ger stöd till utveckling av e-learningplattformar och framtagning av utbildningsmaterial. I Tanzania har vi också drivit ett projekt där studenterna vid samtliga Tanzanias 35 statliga lärarhögskolor har fått datorutbildning och utbildning i hur ICT kan användas i undervisningen.
Det är sant att integreringen av ICT-satsningar inte kommit lika långt i utbildningsbiståndet som, säg demokratistödet. En starkt bidragande orsak är att tidiga försök att integrera ICT i utbildningsinsatser visade sig vara något förhastade. Priset var för högt, tekniken höll inte måttet i svåra teknikmiljöer eller gav upphov till mer problem än den löste. I det läget blev det svårt att motivera de extra kostnader som skulle behövas. Ställd inför valet mellan en dator, 500 skolböcker, eller lön till läraren, drog datorn det kortaste strået. Men med den snabba IT-utvecklingen i låginkomstländerna så genomgår även deras utbildningssatsningar gradvisa förändringar åt det håll som debattörerna föreslår.
Utformning av biståndsinsatser är en svår avvägning mellan att göra det som empiriskt fungerar och att våga pröva nya vägar. Även om vägarna inte alltid är framkomliga lär vi oss något som kan ligga till grund för framtiden. Idag vågar jag påstå att vi har gjort betydande erfarenheter av att försöka integrera ICT i utbildningsinsatser, så att vi i framtiden kan bredda våra verktyg i insatserna. En ständigt pågående teknikutveckling kombinerat med allt lägre kostnader gör att jag är övertygad om att nätutbildningar får en allt större roll att fylla i framtidens utbildningsbistånd. De gör kunskapsöverföring möjlig så att vi uppnår den katalytiska effekt som vi vill att biståndet ska ge. Detta arbete vill Sida genomföra i samarbete med svenska företag, organisationer och högskolor, precis som vi redan idag hjälps åt i internationella utvecklingsfrågor.
Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör Sida
