debattartikel

Ge världens unga jobb

Publicerad: den 27 januari 2012

Uppdaterad: den 27 januari 2012

Den globala arbetslösheten för unga ligger på en av de högsta nivåerna hittills. Över 75 miljoner unga står utan formella arbeten. Vi kommer under mötet i Davos att föra samman politiker och ledare inom näringslivet och ungdomsorganisationer för att hitta nya lösningar, skriver Charlotte Petri Gornitzka och Lars Thunell.

Publicerad i Dagens Industri 26 januari 2012.

Att rekordmånga unga människor i dag saknar möjlighet att få ett arbete och försörja sig är en av vår tids viktigaste frågor. Lyckas vi inte få bukt med ungdomsarbetslösheten löper vi enorma ekonomiska och politiska risker. Därför kommer vi att på Davosmötet om globala risker, som startade i går, kraftigt driva på arbetet för en global allians som inte bara pratar utan som skapar arbeten för unga.

Den globala arbetslösheten för unga mellan 15 och 24 år ligger på en av de högsta nivåerna hittills. Över 75 miljoner unga står utan ­formella arbeten och det är två till tre gånger så många som de ­arbetslösa vuxna. Många miljoner fler kämpar dessutom i den ­informella ekonomin och tvingas ­arbeta under osäkra arbetsvillkor, i undermålig arbetsmiljö och med dåligt betalt. Att ignorera dem innebär inte bara en katastrof för enskilda personers liv, utan också stora kostnader för samhällen och kan ­leda till onda cirklar av utanförskap och social eller politisk konflikt.

Bristen på arbetstillfällen för unga är inget isolerat problem för utvecklingsländer. Det drabbar i högsta grad även våra egna breddgrader. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Sverige ligger, enligt ILO:s siffror för 2010, på 25 procent. Den är lika hög i exempelvis Nordafrika och Mellanöstern medan siffrorna för Sydostasien och Afrika söder om Sahara är under 15 procent. Detta är bara de registrerat arbetslösa.Mörkertalet i utvecklingsländerna är mycket stort. Sysselsättning och ­inkomster från arbete är den absolut viktigaste länken mellan ekonomisk tillväxt, ökat välbefinnande och fattigdomsbekämpning. I såväl rika som fattiga länder.

Mycket har gjorts globalt för att ­genomföra olika arbetsmarknads­politiska åtgärder för att få in unga i ­arbetslivet. Men forskning visar på små ­effekter. En av svagheterna är det stora glappet mellan arbetsmarknadens behov och de ungas kunskaper och färdigheter. En undersökning ­visar att över en femtedel av företagen som verkar i utvecklingsländer upplever brist på arbetskraft med rätt färdigheter, och att det är ett hinder för deras verksamhet och investeringar.

Detta kan användas för att sätta tryck på utbildningsinstanser för att höja kvaliteten på utbildningen, men också ett behov av att närmare koppla samman utbildningssystem och ­arbetsmarknadsbehov. Näringslivets drivkraft behövs för verklig förändring. Den privata sektorn gynnas också av att människor är i arbete – då har de inkomster för att köpa de produkter som samma privata sektor producerar.

Som ordförande och viceordförande för World Economic Forums särskilda råd för arbetet mot ungdomsarbetslöshet, Global Agenda Council on Youth Unemployment, kommer vi under mötet i Davos att aktivt föra samman regeringsrepresentanter med ledare inom näringslivet och ungdomsorganisationer. Vi vill bidra till att hitta nya lösningar för att fler unga får rätt utbildning och kan ta steget in i arbetslivet och att såväl den offentliga som den privata sektorn bereder väg för dem.

Men vi vill ha mer än prat. Världsbanksgruppens organ för samarbete med privatsektorn, International ­Finance Corporation, IFC, och Sida kommer att prioritera åtgärder för ungdomsarbetslöshet de närmaste åren. Initiativet i Davos är startskottet för en global allians som kommer att arbeta praktiskt i flera länder och ­regioner. Först ut som pilotlände i satsningen blir Tunisien och Kambodja – två länder som själva har identifierat vikten av problemet och där IFC och Sida ska bidra till att föra samman de aktörer som kan driva en verklig förändring av utbildningssystem och arbetsmarknad.

Ett år efter att tunisierna avsatte presidenten återstår stora problem med arbetslöshet och ungas svårigheter att ta sig in på den formella arbetsmarknaden – i dag går en tredjedel av alla unga tunisier utan jobb och försörjning. I Kambodja är över 30 procent av befolkningen under 15 år och varje år kommer mellan 300?000 och 400?000 unga ut på en arbetsmarknad som är oförmögen att absorbera dem.

Världens unga är en resurs som vi inte får missa att dra nytta av. Unga är förändringsaktörer i samhället och de är innovatörer i den privata sektorn. Att ta tillvara på dem är en förutsättning för hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. Vårt fokus är de länder som vi samverkar med – utvecklingsländerna. Förhoppningsvis kan vi tillsammans med Tunisien och Kambodja hitta lösningar som kan inspirera även på hemmaplan.

Lars Thunell, vd för IFC, International Finance ­Corporation, som är en del av Världsbanksgruppen
Charlotte Petri Gornitzka, Sidas generaldirektör

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.