Debattartikel

Sida föreslår ny biståndsform: Betala för färdigt resultat

Publicerad: den 31 oktober 2012

Uppdaterad: den 31 oktober 2012

Först när skolböckerna och vaccinet nått fram ska biståndspengarna betalas ut. Det är Sidas nya metod för att minska risker och öka insynen i biståndet. Resultat- och transparenskontrakt ska testas som komplement till budgetstöd, skriver Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

I OmVärlden nr 7/12

För att vara säkra på resultat, minska riskerna och öka insynen i hur svenska biståndspengar används så föreslår Sida ett system där utbetalning sker först i efterhand. Inte förrän skolböckerna nått eleverna, hälsovårdscentralerna är på plats eller vägsträckan är byggd kommer biståndspengarna landet till del.

Sida kommer nu att testa hur svenskt bistånd kan införa resultat- och transparenskontrakt som alternativ och komplement till budgetstöd.
Att ge långsiktigt finansiellt stöd direkt till en större del av ett lands utvecklingspolitik har varit både kontroversiellt och omdebatterat de senaste åren. Budgetstöd betyder att vi är med och delfinansierar samarbetslandets plan eller strategi för att minska fattigdomen. Det kan handla om satsningar på hälsovård, utbildning och förbättrad infrastruktur.

Missuppfattningarna och tolkningar av hur budgetstöden fungerat i praktiken är många. Motståndarna menar att vi inte kunnat ha kontroll på pengarna, att de varit villkorslösa utbetalningar som frigjort resurser för länderna att exempelvis i stället satsa på att stärka sitt försvar eller göra andra satsningar som inte gynnar de fattigaste. Förespråkarna menar att utbetalningarna varit kopplade till stränga krav, att det inte bara ökar vår egen utan även landets medborgares insyn i finanserna samtidigt som biståndsgivarna inte riskerar att skapa parallella administrativa system för ett redan hårt ansträngt land.

Vi som jobbar med det svenska biståndet har sett att budgetstödet gett långsiktiga resultat med kraftigt minskad fattigdom i Moçambique, avsevärt fler barn som avslutar grundskolan i Tanzania, betydligt större tillgång till hälsoservice i Mali och mångdubblat antal assisterade födslar i Burkina Faso. Riskerna för felanvändning av medlen är inte större för budgetstöd än för andra stödformer. Biståndet finns ju per definition i fattiga länder som har outvecklade system vilket ökar risk för korruption. Det handlar mer om hur vi arbetar för att stödja länderna till att bättre stävja och hantera risker för korruption, liksom vår egen förmåga att förebygga och följa upp risker. Budgetstöd som biståndsform har levererat i linje med målen.

Vi ser däremot att det går att förbättra utfallet av de resultat man vill uppnå. För mycket fokus har ibland hamnat på  aktiviteter och planering och för lite på resultat och effekter. Genom vårt förslag att betala ut stöd i efterhand kan vi i stället koncentrera oss på just uppföljning av resultat och lärande om vad som fungerar.
 

Vi ser flera fördelar:
■ Tydligare kvitto på att resultaten vi förväntar oss blir nådda.
■ Ett mer oberoende resultatorienterat förhållande som skapar mer utrymme för partnern att bestämma hur resultaten ska uppnås.
■ Vi använder fortfarande ländernas egna system vilka är underställda ordinarie granskning och kontroll men
vi föreslår dessutom oberoende verifikation av resultat.
■ Fortlöpande publicering av resultaten som del av den svenska transparensgarantin leder till ökad lokal debatt och utkrävande av ansvar.

Att belöna vissa resultat och inte andra medför självklart risker för snedvridning och oönskade konsekvenser. Om vi inte hanterar detta väl skulle vårt stöd riskera att bli kortsiktigt och bara rikta in sig på det som är enkelt att mäta. Vi skulle också kunna snedvrida utbudet inom vården om vi exempelvis ger stöd för vaccinationer av barn och resurser ensidigt satsas på det på bekostnad av mödravård och stöd till aidspatienter. Risken att ett land inte har tillräcklig kapacitet att planera och genomföra är påtaglig och vi bör kunna ge parallellt direkt stöd till detta när det finns behov. Vi bör också kunna överväga lån och förskott om landet visar starkt engagemang för resultaten men tydligt saknar resurser att komma i gång. 

Vårt förslag om en ny biståndsform ska förstärka och komplettera andra stödformer på ett innovativt sätt. Vi be-dömer att detta skulle kunna stärka biståndets roll som katalysator för utveckling och bana väg för ett förnyat, modernt och resultatinriktat bistånd.

Charlotte Petri Gornitzka,
generaldirektör för Sida

Läs artikeln på OmVärlden.se

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
2013
Årsredovisning 2013
Foto: Sida

Sidas årsredovisning

I Årsredovisningen 2013 beskriver vi vad vi åstadkommit under året i siffror och ord. Bakom alla siffror och exempel finns de flickor, pojkar, män och kvinnor som får del av en värld som blir bättre för allt fler.

Videoportal
Videportal
Foto: Sida

I vår videoportal hittar du intervjuer, projektberättelser och filmade seminarier. Klicka på länken!

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister i Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.