Artikeln publicerades på Newsmill 2011-02-18.
Grameen är en mikrofinansorganisation i Bangladesh som ger små lån - så kallade mikrokrediter - till fattiga människor. En bärande idé är att de fattiga har kunskaper som underutnyttjas. Mikrofinansidén har snabbt spridits över hela världen och idag finns en mängd aktörer i branschen: privata, ideella och offentliga.
Bland de aktörer som uppmärksammats i Sverige finns organisationer som Hand in Hand, Jamii Bora och Kiva.org. Mikrofinansidén och branschen har också granskats.
I december sände exempelvis norsk tv en dokumentär där låntagare vittnar om sin besvikelse efter att ha tagit lån i Grameen Bank och inte klarat av att betala tillbaka i tid. I filmen ifrågasätts nyttan av mikrofinans av flera internationella experter, varav minst en sedan har kritiserat filmen i efterhand.
Filmen svartmålar på ett svepande sätt Yunus, Grameen Bank och mikrofinansiella tjänster. Det har under senare tid kommit rapporter om ett slags maktkamp i Bangladesh där ledande politiker driver rättsprocesser för att ta kontroll över Grameen-koncernen. Huruvida det finns en koppling mellan händelserna i Bangladesh och produktionen av den norsksända dokumentären är oklart.
Men i dokumentären nämns ingenting om det politiska spelet, trots att detta har uppmärksammats i internationella medier, till exempel New York Times.
Ifrågasättandet av Grameen Bank, biståndsgivarnas agerande och mikrofinans som metod börjar nu uppmärksammas även i Sverige. Under senare tid har vi på Sida fått en del frågor om detta från media och andra aktörer. Eftersom vi har sett dokumentären så har vi räknat med att förr eller senare få diskutera detta.
Sida har gått igenom det svenska agerandet i samband med stödet till Grameen Bank, läst de utvärderingar som finns om mikrofinans och vi har god insyn i politiken i Bangladesh. Därför har vi också försett de journalister som undersöker detta med ett omfattande material som bland annat lyfter fram tre saker:¨
1) Grameens överföring av medel. Det stämmer att Grameen Bank i slutet av 1990-talet överförde hundratals miljoner kronor till ett annat bolag i koncernen för att sedan låna tillbaka pengarna till mikrofinansverksamheten. En del av de pengarna hade Sverige tidigare gett som gåva eftersom Sverige stödde banken från mitten av åttiotalet till 1993.
Överföringen skedde flera år efter det att Sverige formellt hade avslutat samarbetet. Pengarna tillhörde således Grameen Bank - inte Sverige. Överföringen bröt inte mot något avtal med Sverige och användes även fortsättningsvis för att minska fattigdomen i Bangladesh. Mot denna bakgrund gjorde Sida bedömningen att myndigheten varken hade juridiska möjligheter eller skyldigheter att agera på något sätt;
2) Grameens positiva effekt. Det stämmer att enskilda människor ibland inte klarar av att betala tillbaka sina lån och att bankens metod med kollektivt ansvarstagande gör att låntagare ibland utsätts för påtryckningar av andra låntagare.
Men Grameen Bank har idag cirka åtta miljoner låntagare och det är en liten andel av dessa som inte kan betala tillbaka. Varje individuellt fall är olyckligt och ibland sorgligt. Men mot det ska man ställa miljontals nöjda kunder, människor som klarar av sina avbetalningar och har investerat pengarna i sitt företag, sitt hus och sina barns utbildning. Grameen har inte bara bidragit till att miljontals människor fått möjlighet att själva förbättra sina liv.
Banken har också skapat helt nya möjligheter för fattiga människor att ta lån och få tillgång till andra finansiella tjänster i Bangladesh och i andra utvecklingsländer. Denna marknadsutveckling och dess ringar på vattnet har varit mycket viktig.
Samtidigt har Grameens verksamheter fått en betydande opinionsbildande effekt. Fattiga kvinnor har till skillnad från tidigare uppmuntrats att starta eller expandera företag. De har därigenom fått ökad status och nya möjligheter att förbättra sin privatekonomiska situation och därmed sina egna liv. Dessa resultat är dokumenterade, både av oberoende forskare och genom biståndsgivarnas uppföljningar av verksamheterna;
3) Mikrofinansens nytta. Man bör inte måla upp mikrofinans som "lösningen på världsfattigdomen". Det är en metod bland många. Samtidigt visar forskning och utvärderingar att mikrofinans generellt sett är en effektiv metod för att bidra till att förbättra levnadsvillkoren för fattiga människor och minska deras utsatthet.
Men verksamheten måste utformas på ett ansvarsfullt sätt och gärna kombineras med utbildningsinsatser och andra typer av stöd. Liksom i alla andra verksamheter går det alltid att hitta negativa exempel, för den som letar.
Vi välkomnar verkligen granskning. Sida arbetar aktivt med att öka insynen i biståndet och främja debatten om dess verksamheter och effekter. För vi är övertygade om att transparens är det bästa sättet att hela tiden utveckla verksamheten och upprätthålla ett förtroende hos våra uppdragsgivare - svenska folket.
Till exempel har vi sedan flera år som rutin att alltid utreda misstankar, vidta åtgärder mot oegentligheter och gå ut externt med korruptionsfall om vi upptäcker sådana. Vi hoppas att en svensk debatt om mikrofinans inte bara baseras på de anklagelser och uppgifter som förmedlades i norsk tv utan blir en mer nyanserad och mångbottnad diskussion.
Joachim Beijmo, kommunikationschef på Sida
