Läs artikeln på Newsmill
Att vara barnmorska i Sverige är betydelsefullt och respekterat. Yrket har hög status hos allmänheten, även om lönenivåerna fortfarande inte avspeglar detta till fullo. I många av världens låginkomstländer är barnmorska är ett smutsigt yrke med låg status och lön och många länder har fortfarande ingen, eller bara få, utbildade barnmorskor. Sverige och Sida satsar just nu särkilt för att stödja arbetet med att förbättra mödrahälsan och minska mödradödligheten i världen. Fler utbildade barnmorskor är en avgörande del av det arbetet. Länder måste satsa på att utbilda och utveckla barnmorskorna för att komma åt orsakerna till den oacceptabelt höga mödradödligheten och kvinnors ojämställdhet.
När jag för några år sedan tillträdde en tjänst på FN-organet UNFPA i Bangladesh och berättade att jag i grunden var barnmorska fick jag till svar: ”Barnmorska!? Jag som trodde att Sverige var ett utvecklat land”. Så fel, och samtidigt så rätt. Personen jag talade med tänkte säkerligen inte på att svenska barnmorskor och svensk barnmorskeutbildning på flera sätt har bidragit till utvecklingen för kvinnor både vad gäller högre överlevnad och ökad jämställdhet.
Idag vet vi att svensk barnmorskeutbildning bidrog till att Sveriges mödradödlighet sjönk signifikant under 1800-talets slut. Förutom utbildningen så infördes exempelvis förordningar under början av 1800-talet som gav barnmorskan rätt att använda förlossningsinstrument för att rädda mammors liv och kommuner en skyldighet att anställa barnmorskor. Detta bidrog till att ge barnmorskan ökad status och anseende.
Att vara kvinna i världen idag är fortfarande farligt. Upp till en halv miljon dör varje år under graviditet och förlossning vilket är lika många kvinnor som föder barn i Sverige under fem år. Om vi dessutom räknar in alla de kvinnor och barn som dör på grund av dålig mödrahälsovård, så handlar det om ofattbara 7,3 miljoner kvinnor årligen. För att nå Världshälsoorganisationens mål om åtminstone 2,3 hälsoarbetare per 1 000 invånare behöver det utbildas ytterligare 1,1 miljoner hälsoarbetare och administratörer i hälsosektorerna, av dessa behöver minst 350 000 vara barnmorskor.
Sverige och Sida vill därför i ännu högre utsträckning, och genom en särskild satsning på sexuell och reproduktiv hälsa, bidra till att förbättra mödrahälsan och minska mödradödligheten i världen. Att öka genomslaget för den professionella barnmorskan är en viktig och nödvändig del i satsningen. Vår svenska erfarenhet visar också att det är en förutsättning för att ge kvinnor ökade möjligheter att bestämma över sitt liv och sin kropp.
Barnmorskans breda ansvarsområde och professionella kunskaper kring sexualitet och reproduktion, och därtill hörande rättigheter, är en nödvändig del av lösningen på problem med den oacceptabelt höga mödradödligheten i världen. För att få till en förändring måste länder satsa på att införa och utveckla denna personalkategori. Utveckling av kapacitet handlar till stor del om adekvat och kompetensbaserad utbildning men också om att stärka barnmorskekåren genom att stödja barnmorskeföreningar, arbeta med hälsoministerier så att utbildning och vård kvalitetssäkras och att de som arbetar får tillgång till både materiel och handledning. Detta behöver bli en naturlig del av såväl ett lands hälsoplan som dess hälso- och sjukvårdsorganisation.
Sida går i bräschen för att stödja satsningar på kapacitetsutveckling av barnmorskor genom en rad olika insatser. Det handlar exempelvis om att som UNFPA ha barnmorskor på plats som arbetar direkt med ett lands institutioner för att förändra och utveckla barnmorskeverksamheten i landet. Det omfattar också stöd till organisationer som arbetar med att öka service och rättigheter till abort, vilket indirekt stärker barnmorskeutbildning genom att de verkar för att detta också ska ingå i barnmorskans arbetsfält.
För att nå resultat på mödrahälsoområdet är det viktigt att vi inte bara fokuserar på själva barnafödandet utan även arbetar med den bredare problematiken kring sexuella och reproduktiva rättigheter. Dessutom är det avgörande att parallellt påverka den komplexa och ojämlika verklighet som majoriteten av världens kvinnor lever i. Vi vet att kvinnor och flickor drabbas mycket hårdare av fattigdom och rättslöshet än män och pojkar och skälet är att lika möjligheter för kvinnor och män inte finns på alla områden, exempelvis när det gäller att arbeta, äga och tjäna pengar. Den verkligheten omfattar också länders hälso- och sjukvård. När resurser ska fördelas och prioriteringar göras står kvinnor och flickor sist också i den kön. Det faktum att barnmorskor är kvinnor bidrar till att många länder inte satsar på yrkeskategorin. I södra Sudan är exempelvis grundutbildningsnivån så låg att det är svårt att hitta kandidater till utbildningsprogrammen.
Svensk barnmorskeutbildning används ofta som ett gott exempel på vad som behövs för att nå kvinnor med information och service. Vad vi inte alltid tänker på är den roll en sådan utbildning också betyder för att öka jämställdhet och kvinnors möjlighet att förbättra sina levnadsvillkor och sitt deltagande i samhället. Både för den gravida och födande kvinnan och för barnmorskan själv.
De mest utsatt kvinnorna behöver den mest kvalificerade hjälpen, inte tvärtom. Många kvinnor i världen föder fortfarande hemma och kommer att göra så ett långt tag framöver. Även om vi arbetar för att öka den institutionaliserade förlossningsvården så behövs barnmorskor på andra platser där kvinnor föder. Tyvärr satsar många låginkomstländer ofta på kortsiktiga och billiga lösningar i form av miniutbildningar. En ordentlig utbildning kostar tid och resurser, vilket ofta förs fram som ett argument för att låginkomstländer inte vill satsa på barnmorskor.
Vår uppgift är att visa att detta är en kostnad som ger en otrolig vinst i form av mänsklig, social och ekonomisk utveckling. Indien är ett bra exempel på ett land som tagit till sig dessa forskningsresultat och där Sida stödjer ett samverkansprojekt mellan Karolinska Institutet och den indiska staten för att utveckla barnmorskelärarinstitutioner. Insatsen har rönt stor framgång i de regioner den satt igång och har skapat en stor efterfrågan även från andra delar av landet.
I sammanhanget är Sverige en liten aktör rent finansiellt. Men vi har en viktig uppgift i att dela med oss av våra erfarenheter så att länderna själva kan välja att satsa på att kvinnor kan få sina mänskliga rättigheter uppfyllda vare sig det handlar om rätten att välja sin graviditet eller att få kvalificerad vård.
Nästa gång jag kommer till Bangladesh och säger att jag är barnmorska önskar jag att svaret blir ”Barnmorska?! Vad roligt, det är ett riktigt framtidsyrke här i Bangladesh”.
Anneka Knutsson
Chef för Sidas avdelning för Kunskap och hälsa
