Publicerad i Svenska Dagbladet 2009-11-03
Lösningarna på många av de problem som orsakas av klimatförändringarna finns inom de samhällssektorer som är beroende av vatten. Anpassning till klimatförändringar handlar om vatten och utveckling – ändå minskar världens vattenrelaterade bistånd. Sverige måste driva på så att vattenfrågorna inte tappas bort i klimatdebatten – och det är nu eller aldrig som gäller.
Klimatförändringarna har en stor inverkan på världens vattenresurser, med längre torrperioder, ökad oförutsägbarhet i regnmönster och allt värre översvämningar som tydliga exempel. Detta påverkar i sin tur en rad samhällsfunktioner och verksamheter, inte minst jordbruks- och energisektorn. Tillgång till rent vatten och sanitet är dessutom en grundläggande förutsättning för människors hälsa.
Dagens insatser räcker dock inte för att klara klimatförändringen. Arbetet måste intensifieras. Ändå har det internationella samfundets stöd till utveckling av de vattenberoende sektorerna i utvecklingsländerna minskat kraftigt de senaste åren. Fakta visar att trenden inte beror på finanskrisen.
Idag startar ett förmöte i Barcelona inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn om vattnets roll i klimatdebatten. FN:s samordnande organ för vattenfrågor, UN-Water, skickar ett kraftfullt och positivt budskap till förhandlingarna:
- Det som måste göras går att göra. Världens vattenresurser räcker och nödvändig teknisk kunskap finns. Men resurserna är ojämnt fördelade och den tekniska kunskapen når inte alla.
- Rätt utformad kan världssamfundets kraftsamling för att möta klimatutmaningen bidra till minskad fattigdom och minskad sårbarhet för klimatförändringar, med färre människor som lever utan säker tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet.
- Klimatanpassning handlar i huvudsak om vattenfrågor. Om de prioriteras får det positiva effekter på många av de millenniemål om utveckling som världssamfundet antagit.
För att ta tillvara dessa möjligheter bör Sverige aktivt ställa sig bakom FN:s budskap och särskilt arbeta med tre prioriteringar:
1. Integrerad och gränsöverskridande vattenresurshantering
På sin väg genom naturen binder vatten samman ekosystem, samhällen och stater. Därför krävs breda och sammanhållna insatser som håller ihop lokal, nationell och regional vattenresursanvändning och förmår hantera den ökande konkurrensen om vatten till växande storstäder, jordbruk, energi och industri. Sverige har mångårig erfarenhet av att bidra till minskad fattigdom genom att arbeta med gränsöverskridande vattenförvaltning.
2. Öka möjligheterna till deltagande i beslut
Vi vet att effektivitet och hållbarhet i förvaltningen av vattenresurser ökar om människor får vara med och påverka beslut som rör deras försörjning och vardag. Detta visar också årets vinnare av ekonomipriset till Alfred Nobels minne, Elinor Ostrom. Hennes forskning ger stöd åt vårt arbete.
3. Minskad korruption i vatten resurshanteringen
För att säkra tillgången på vatten krävs stora investeringar både i förvaltning och i infrastruktur. Världsbanken har visat att upp till 30 procent av investeringarna försvinner i korruption. Det är helt oacceptabelt. Sverige bör därför fortsätta att prioritera korruptionsförebyggande åtgärder.
Sveriges kunnande om vattenförvaltning är internationellt erkänt och finns både i näringsliv, civilsamhälle och statsförvaltning. För att Sverige tillsammans med andra fortsatt ska kunna arbeta effektivt med vattenfrågor behöver klimatavtalet även omfatta dessa frågor – det är en förutsättning för att säkra finansiering av anpassningsåtgärder inom vattenområdet.
Vi vill att Sverige bidrar till att lyfta vattenfrågan inom klimatförhandlingarna. Kunskaperna måste omsättas i praktisk handling för att möta klimatutmaningarna som redan nu drabbar många av världens fattigaste länder. Klimatanpassning handlar om vatten och vattenfrågorna handlar om minskad sårbarhet, rättvis och långsiktigt hållbar utveckling. Insikten om dessa samband måste lyftas upp högt på klimatagendan nu – idag.
Vi uppmanar därför alla parter i klimatförhandlingarna: Integrera vattenfrågan i Köpenhamnsavtalet och i den uppföljande processen efter Köpenhamnsmötet. Det kommer att ge stor avkastning – särskilt för de mest utsatta.
CECILIA SCHARP
Sida, chef för teamet Samhällsbyggnad
ANDERS BERNTELL
Siwi
JOAKIM HARLIN
senior water resources advisor, UNDP
JOHAN KUYLENSTIERNA
chief technical advisor, UN-Water
KARIN LEXEN
Swedish Water House
MARTIN WALSHE
deputyexecutive secretary, Global Water Partnership
